Musikutbildningen har gjort Pooja självständig

Närbidl på Poja Rai som ler.Pooja Rai är blind. Efter att ha gått en musikutbildning arbetar hon idag som professionell musiker.

Pooja Rai är idag en 23-årig kvinna med gott självförtroende. Men så har det inte alltid varit. Som treåring drabbades hon av en ögonsjukdom. Hennes föräldrar var fattiga och levde under svåra förhållanden, och Pooja fick aldrig någon behandling. Det slutade med att hon blev helt blind.

– Min barndom var väldigt smärtsam. När jag tänker på den och på mina föräldrar gör det väldigt ont. Jag försöker att förtränga allt det, säger Pooja.

Poja Rai  sitter på golver och läser på punkt.Pooja blev sittande hemma, utan möjlighet att gå i skolan som andra barn. Flera år senare kom hon i kontakt med föreningen Nepal Association of the Blind. Och livet fick en helt ny vändning. Med föreningens hjälp fick hon möjlighet att börja på en musikutbildning som la grunden till hennes sångkarriär. Musikutbildningen gjorde henne självständig och hjälpte också till att förändra omgivningens syn på synskadade personer.

Idag arbetar Pooja som professionell musiker på en restaurang i Kathmandu. Hon sjunger både folksånger och annan typ av musik för gästerna och tjänar runt 2000 kronor i månaden

– I början tjänade jag lite mer, berättar Pooja och ler. Nu är det tufft att få ihop till min försörjning. Men jag är envis och tror att jag kommer att lyckas. I framtiden vill jag bilda familj, fortsätter Pooja. Jag hoppas träffa en man som också är synskadad. Och jag drömmer om att få barn som ska få gå i skolan och lära sig allt som jag aldrig fick.

 

Härbärgen ger kvinnor chans att studera

I Kathmandu finns flera härbärgen för kvinnor. De är ofta en förutsättning för att familjerna från Nepals landsbygd ska tillåta sina döttrar att flytta till stan och studera.

Organisationerna Nepal Association of the Blind och Nepal Disabled Women Association som samarbetar med Unga Synskadade i Sverige driver sedan 1990-talet ett härbärge som tar emot kvinnor med funktionsnedsättning.

För att inte härbärget ska bli en segregerad plats är både seende och synskadade kvinnor välkomna att bo på härbärget.

– Att vara kvinna med synskada och komma ensam till huvudstaden är väldigt svårt om man inte har ett härbärge med service och stöd att komma till, berättar Elvira Kivi från Unga Synskadade.

På härbärget får kvinnorna med synskada hjälp att lära sig hitta i omgivningen och att röra sig på egen hand. De kan också få hjälp med praktiska sysslor. Många börjar med att lära sig punktskrift för att ha en chans att studera.

Viktig väg ut ur isoleringen

Kvinnorna som får plats på härbärget i Kathmandu ges möjlighet att lämna ett ofta isolerat liv i sin hemby. För många har det varit svårt att ta sig hemifrån och att gå i skolan därför att hela miljön varit otillgänglig för den som inte ser.

Poja Rai går med vit käpp på en gata. I huvudstaden får de möjlighet att träffa andra personer med synskada och att engagera sig i Nepals förening för synskadade.

För att ge personer med Synskada en chans till utbildning och arbete har man som en del av ett projekt mellan Nepal Association of the Blind och Unga Synskadade startat den musikutbildning som Poja gått.

– För oss i Sverige kan det låta lite märkligt att starta en musikutbildning, men i Nepal har musiker en mycket bättre arbetsmarknad än här. De flesta som har gått utbildningen har fått jobb. En del har blivit musiklärare, en del restaurangmusiker som Pooja. Någon har startat en egen restaurang och andra har bildat egna band, berättar Elvira Kivi.