En ny hållbar utvecklingsagenda efter 2015

Två kvinnor står lutade mot en husvägg, utsikt ut över en stor stad.För att målen ska uppnås måste de

  • utformas så att alla länder stimuleras att inhämta information och relevant statistik om personer med funktionsnedsättning;
  • ha fokus på att minska ojämlikheter mellan olika grupper i samhället och ha indikatorer som synliggör hur resultaten påverkar olika grupper;
  • bygga på globala åtaganden såsom FN:s konventioner.

När FN:s Millenniemål slutar gälla 2015 ska en ny utvecklingsagenda ta vid, den så kallade Post 2015-agendan. Det har länge pågått flera aktiviteter världen över för att samla in underlag till den nya agendan.

Vi har bland annat deltagit i Concords styrgrupp som samordnar och förmedlar synpunkter från det svenska civilsamhället. Tillsammans med våra motsvarigheter i norden har vi också framfört funktionshinderrörelsens synpunkter till politiker i Sverige och de andra länderna i norden.

FN:s Millenniemål och konvention har inte räckt

En miljard människor i världen lever med funktionsnedsättning, varav 80 procent lever i utvecklingsländerna. Det beror på att det finns en tydlig koppling mellan fattigdom och funktionsnedsättning. Konsekvenserna av fattigdom kan orsaka funktionsnedsättning samtidigt som negativa attityder, fördomar och bristen på vård, utbildning, hjälpmedel och tillgängliga miljöer ofta gör att funktionsnedsättning leder till fattigdom.

Ska målet om fattigdomsbekämpning gå att uppnå måste personer med funktionsnedsättning involveras i alla utvecklingsinsatser. Så är det inte nu. FN:s Millenniemål saknar helt instrument som synliggör personer med funktionsnedsättning. Resultaten av förbättringsarbetet mäts utifrån ett genomsnitt, vilket har lett till att många av de satsningar som gjorts inom till exempel utbildning och hälsa inte har inkluderat personer med funktionsnedsättning.

Så trots Millenniemål och trots FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som antogs 2006 och idag har undertecknats av 134 länder, är personer med funktionsnedsättning en grupp som fortfarande glöms bort när utvecklingsprojekt planeras och genomförs.

De nya utvecklingsmålen måste synliggöra personer med funktionsnedsättning

Ska vi minska fattigdomen på ett hållbart sätt måste de nya utvecklingsmålen mäta hur ländernas förändringsarbete påverkar livssituationen för personer med funktionsnedsättning. Det kräver att länder som idag saknar information och statistik om dessa grupper först och främst behöver samla in det och analysera vilka åtgärder som behövs för att uppnå målen. Först därefter går det att mäta hur förändringsarbetet påverkar situationen.

Det är ett oerhört misslyckande att en miljard människor inte har fått del av de utvecklingsinsatser som genomförts de senaste åren. Att millenniemålen har hoppat bock över funktionshinderfrågorna är ett direkt fiasko.

Så sa Valter Mutt, Miljöpartiets biståndspolitiske talesperson, på MyRights och Unicefs seminarium på Bokmässans Internationella Torg 2013.