Ny SRHR-strategi måste inkludera ett funktionshinderperspektiv

Med anledning av att Sverige ska anta en ny strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afrika söder om Sahara vill MyRight betona vikten av att den nya strategin och riktlinjerna för dess genomförande inkluderar ett tydligt funktionshinderperspektiv.

I Expressen (2015-04-06) skriver biståndsministern att den nya strategin bättre ska möta de utmaningar som finns för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för de grupper som hamnat på efterkälken. I dessa grupper ingår personer med funktionsnedsättning.

Funktionshinderperspektivet är viktigt i allt hälsobistånd, men frågor om mödradödlighet, sexuellt överförbara sjukdomar, sexuellt våld, rätten till sin egen kropp, reproduktiv hälsa och familjeplanering tenderar att tonas ner eller helt falla bort när det gäller personer med funktionsnedsättning.

I många av Afrikas länder är kunskapen om vad det innebär att leva med funktionsnedsättning fortfarande låg och personer med funktionsnedsättning betraktas ofta som sexuellt inaktiva. Denna fördom tillsammans med stigmatiserande attityder och den beroendeställning som många personer med funktionsnedsättning lever i är några av orsakerna till att dessa grupper hamnat på efterkälken när det gäller sexuella och reproduktiva rättigheter.

Först och främst är det viktigt att erkänna personer med funktionsnedsättning som rättighetsbärare även när det kommer till sexuell och reproduktiv hälsa. Personer med funktionsnedsättning har liksom alla andra människor sexuella och reproduktiva behov, men saknar ofta likvärdig tillgång till information och tjänster kopplade till detta. Detta utgör ofta ett större hinder än själva funktionsnedsättningen i sig och medför även att riskerna för sexuellt överförbara sjukdomar såsom hiv och aids och övergrepp är större än för andra grupper.

För att säkerställa att de åtgärder som genomförs för att öka sexuella och reproduktiva rättigheter inkluderar personer med funktionsnedsättning är det viktigt att göra alla delar av insatserna tillgängliga. Det innebär till exempel att göra all information tillgänglig för olika grupper. Döva personer behöver information på teckenspråk, personer med synnedsättning behöver information via till exempel radio eller i punktskrift, personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver enkla och pedagogiska förklaringar som till exempel kan kompletteras med bilder och så vidare.

För att personer med funktionsnedsättning ska få samma tillgång till hälso- och sjukvård behöver också den fysiska miljön på hälsocenter och sjukhus göras tillgänglig och sjukvårds- och hälsopersonal behöver utbildning i inkluderande och respektfullt bemötande och vad det innebär att leva med olika funktionsnedsättningar.

Personer med funktionsnedsättning saknar ofta rätten att bestämma över sina egna kroppar. Tvångssterilisering, tvångsaborter, tvångsgifte och sexuellt utnyttjande och våld är några av de övergrepp som personer med funktionsnedsättning kan utsättas för samtidigt som de ofta saknar möjlighet att berätta om det som sker. Antingen därför att de inte förväntas säga ifrån, inte blir tagna på allvar eller därför att deras funktionsnedsättning försvårar kommunikation. En döv person som saknar tillgång till teckenspråkstolk och inte själv kan läsa och skriva har till exempel svårt att förmedla vad hen utsätts för.

Kvinnor med funktionsnedsättning lever ofta under dubbel diskriminering, eftersom de dels är kvinnor, dels lever med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning som lever i speciella omständigheter såsom månggifte, hbtq-relationer, drogmissbruk, extrem fattigdom, prostitution eller trafficking är ofta ännu mer utsatta på grund av multipel stigmatisering.

På grund av ovan nämnda faktorer är det viktigt att Sveriges strategi för SRHR utformas och genomförs i enlighet med internationella ramverk såsom FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006). Idag har de flesta länder i Afrika söder om Sahara ratificerat konventionen vilket innebär att de har förbundit sig att vidta ändamålsenliga åtgärder för att förhindra alla former av utnyttjande, våld och övergrepp på personer med funktionsnedsättning. De har också förbundit sig att vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av personer med funktionsnedsättning i alla frågor som gäller äktenskap, familj, föräldraskap och personliga förbindelser. I enlighet med konventionen ska länderna erbjuda personer med funktionsnedsättning samma utbud och kvalitet av hälso- och sjukvård, insatser och behandlingsprogram som andra personer. Dessa åtgärder reflekteras även i den Afrikanska Unionens kontinentala plan för den Afrikanska dekaden för personer med funktionsnedsättningar

Sverige var ett av de första länderna som ratificerade konventionen. Det innebär att Sverige, i enlighet med artikel 32, har förbundit sig att utforma det internationella samarbetet, inklusive internationella utvecklingsprogram, så att de omfattar och är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

MyRight vill härmed poängtera att Sveriges nya strategi och riktlinjer för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afrika söder om Sahara bör inkludera och synliggöra personer med funktionsnedsättning så att denna målgrupp inkluderas i de insatser Sverige bidrar till inom detta område. Endast då kan vi tala om en strategi där ingen lämnas utanför.

Tiina Nummi-Södergren, Ordförande i MyRight