de globala målen logotyperAgenda 2030 och de Globala målen

Hållbar utveckling kan bara ske om människor får sina rättigheter tillgodosedda. Agendan innehåller åtaganden om att skapa fredliga, rättvisa och inkluderade samhällen och frihet från rädsla och våld. De 17 globala målen gäller alla människor och alla samhällsskikt. Ett särskilt fokus ligger på att först nå de allra mest utsatta och marginaliserade människorna. Ett av agendans ledord är ”Leave No One Behind”, ”Ingen ska lämnas utanför”.

Leave No One Behind

Jämlikhet, lika möjlighet till resurser och utveckling, kan aldrig bli möjligt utan att inkludera personer med funktionsnedsättning. För att agendan och de globala målen ska uppfyllas måste alla inkluderas. Agendan är inkluderande och temat ”Leave No One Behind” (Ingen ska lämnas utanför) återkommer.

Några av de mål som specifikt tar upp personer med funktionsnedsättningar är:

mål 4 om utbildning där vikten av utbildningsmiljöer anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning tas upp

mål 8 om ekonomisk tillväxt och anständiga arbetsvillkor för alla där ett delmål är att uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning

mål 10 som handlar om minskad ojämlikhet inom och mellan länder och hur alla människor oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.

mål 11 som tar upp hur städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra och hållbara. Där står också att trafiksäkerheten ska förbättras genom att bygga ut kollektivtrafiken med särskild uppmärksamhet på personer med funktionsnedsättning.

Personer med funktionsnedsättning måste inkluderas i framstegen

Personer med funktionsnedsättning kan sägas vara världens största minoritet. Statistiken är bristfällig men FN-organ som WHO och Världsbanken räknar med att en miljard människor lever med minst en funktionsnedsättning. Nära 80 procent av dem bor i låg-  och medelinkomstländer. 1 av 5 kvinnor i världen har minst en funktionsnedsättning.

FN:s utvecklingsprogram och Human Development Index 2017 slår fast att 1 av 3 människor lever i låga nivåer av mänsklig utveckling, och bland dem finns många personer med funktionsnedsättning. Ett exempel på diskriminering är att 9 av 10 barn i världen beräknas gå i skolan, men i gruppen barn med funktionsnedsättningar är siffrorna det omvända, där är det bara 1 av 10 som får utbildning.

MyRight ser stora möjligheter med Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. MyRight menar samtidigt att Agenda 2030 bara kan bli verklighet om personer med funktionsnedsättning verkligen inkluderas i de planerade framstegen.

Att en hållbar värld kräver att personer med funktionsnedsättning räknas in ignoreras fortfarande av många stater. Därmed är funktionshinderperspektivet en avgörande och outnyttjad förändringspotential, enligt MyRight.

Arbetet med Agendan

De globala målen är en uppföljning av Millenniemålen som antogs år 2000. Skillnaden mellan Milleniemålen och de Globala målen är att de Globala målen i Agenda 2030 är bredare. De omfattar väldigt mycket mer och ska nå många fler.

Den 25 september 2015 antog ledare för världens länder Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen. Det skedde efter år av diskussioner, förhandlingar och konsultationer med alltifrån det civila samhället och regeringar till näringsliv och akademi. Den internationella funktionshinderrörelsen krävde att de globala hållbarhetsmålen skulle fokusera på en av de fattigaste och mest marginaliserade grupperna i världen – människor med funktionsnedsättning. Ett annat krav var att de globala utvecklingsmålen skulle ligga i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD).

Agenda 2030 omfattar alla världens länder och började officiellt gälla i januari 2016. Agendan slår fast att en hållbar utveckling bara kan ske om människor får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Funktionsnedsättning nämns 11 gånger i de Globala målen och sju av de 17 målen har uttalade referenser till funktionsnedsättning. I Milleniemålen nämndes det inte alls.

De 17 globala målen har 169 delmål och 230 indikatorer. Under en 15-årsperiod, fram till år 2030, har världens länder förbundit sig att tillsammans jobba för att uppnå de globala målen och en långsiktigt hållbar utveckling. Varje land ska i sin tur ta fram nationella indikatorer. Alla världens länder väljer hur ofta de vill rapportera sitt genomförande av agendan till FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF), som hålls i New York varje år.

Funktionshinderperspektivet i Sveriges politik för global utveckling

Sida getts uppdraget att, i dialog med Myndigheten för delaktighet (MDF), ”redovisa hur myndighetens insatser och uppföljning inom det internationella utvecklingssamarbetet inkluderar personer med funktionsnedsättning samt hur dessa insatser bidrar till uppfyllelse av fastslagna mål för Agenda 2030 där personer med funktionsnedsättning särskilt omnämns. En redovisning ska göras av de utvecklingsområden som identifieras och hur myndigheten avser att utveckla arbetet vidare. Ett jämställdhetsperspektiv bör belysas i redovisningen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2018 till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet och Socialdepartementet).”