de globala målen logotyperAgenda 2030 och de Globala målen

Hållbar utveckling kan bara ske om människor får sina rättigheter tillgodosedda. Agendan innehåller åtaganden om att skapa fredliga, rättvisa och inkluderade samhällen och frihet från rädsla och våld. De 17 globala målen gäller alla människor och alla samhällsskikt. Ett särskilt fokus ligger på att först nå de allra mest utsatta och marginaliserade människorna. Ett av agendans ledord är ”Leave No One Behind”, ”Ingen ska lämnas utanför”.

Leave No One Behind

Jämlikhet, lika möjlighet till resurser och utveckling, kan aldrig bli möjligt utan att inkludera personer med funktionsnedsättning. För att agendan och de globala målen ska uppfyllas måste alla inkluderas. Agendan är inkluderande och temat ”Leave No One Behind” (Ingen ska lämnas utanför) återkommer.

Några av de mål som specifikt tar upp personer med funktionsnedsättningar är:

mål nummer 4 – God utbildning för alla
Mål 4 är att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Här betonas att det ska finnas utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och vuxna med funktionsnedsättning. Senast 2030 ska det säkerställas en ”lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning”.

mål nummer 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 8 är att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Ett av delmålen att uppnå till 2030 är ”full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning”.

mål 10 – Minskad ojämlikhet
Mål 10 syftar till att minska ojämlikheten inom och mellan länder. Ett av delmålen är att till 2030 göra det möjligt för alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, att bli inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.

mål 11 – Hållbara städer och samhällen
Mål 11 handlar om att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Över hälften av jordens befolkning bor numera i städer. En siffra som förväntas stiga till 70 procent inom 35 år. Det betyder att många städer fortsätter att växa snabbt. urbanisering har lett till att närmare en miljard människor beräknas bo i slumliknande förhållanden. För att skapa en hållbar stadsutveckling måste världen enligt mål 11 ta särskild hänsyn till personer med funktionsnedsättning, barn, samt äldre människors behov.

Under mål 11 finns två delmål som direkt berör personer med funktionsnedsättning. Senast 2030 ska världens städer ”tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla”. Delmålet ställer också krav på ordentliga satsningar på kollektivtrafiken ”med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer”. Det andra delmålet handlar om att det senast 2030 ska råda ”universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.”

mål 17 – Genomförande och globalt partnerskap
Genom mål 17 slår världssamfundet fast att det kommer att krävas ett intensivt globalt engagemang för att Agenda 2030 ska kunna genomföras. En avgörande fråga för att nå framgång handlar om att få fram bra siffror och statistik över situationen i olika länder.

Därför är ett av delmålen att öka stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna. Delmålet ska vara uppfyllt år 2020. Anledningen till det ökade stödet är för att ”avsevärt öka tillgången på aktuella och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet, uppdelade efter inkomst, kön, ålder, etnicitet, migrationsstatus, funktionsnedsättning, geografisk plats och andra nationellt relevanta aspekter”. Vikten av pålitlig statistik betonas också i FN:s senaste upplaga av Human Development Report. Där slår FN-organet fast att det är avgörande att världssamfundet får fram data över vilka grupper som ligger efter, var de finns, samt vilka orsakerna är.

Personer med funktionsnedsättning måste inkluderas i framstegen

Flicka lyssnar på läraren och skriver på sin punktskriftsskrivare i klassrummet. Eleverna på bilden ler.

Isabell Montana

Personer med funktionsnedsättning kan sägas vara världens största minoritet. Statistiken är bristfällig men FN-organ som WHO och Världsbanken räknar med att en miljard människor lever med minst en funktionsnedsättning. Nära 80 procent av dem bor i låg-  och medelinkomstländer. 1 av 5 kvinnor i världen har minst en funktionsnedsättning.

FN:s utvecklingsprogram och Human Development Index 2017 slår fast att 1 av 3 människor lever i låga nivåer av mänsklig utveckling, och bland dem finns många personer med funktionsnedsättning. Ett exempel på diskriminering är att 9 av 10 barn i världen beräknas gå i skolan, men i gruppen barn med funktionsnedsättningar är siffrorna det omvända, där är det bara 1 av 10 som får utbildning.

MyRight ser stora möjligheter med Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. MyRight menar samtidigt att Agenda 2030 bara kan bli verklighet om personer med funktionsnedsättning verkligen inkluderas i de planerade framstegen.

Att en hållbar värld kräver att personer med funktionsnedsättning räknas in ignoreras fortfarande av många stater. Därmed är funktionshinderperspektivet en avgörande och outnyttjad förändringspotential, enligt MyRight.

Arbetet med Agendan

De Globala målen är en uppföljning av FN:s Milleniemål som antogs år 2000. Milleniemålen var en uppsättning av åtta målsättningar som syftade till att drastiskt minska fattigdomen och ojämlikheten i världen fram till 2015. Milleniemålen saknade uttalade målsättningar för alla de människor i världen som lever med funktionsnedsättning. De Globala målen i Agenda 2030 är bredare än Milleniemålen och personer med funktionsnedsättning är här en av de prioriterade grupperna.

Den 25 september 2015 antog ledare för världens länder Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen. Det skedde efter år av diskussioner, förhandlingar och konsultationer med alltifrån det civila samhället och regeringar till näringsliv och akademi. Den internationella funktionshinderrörelsen krävde att de globala hållbarhetsmålen skulle fokusera på en av de fattigaste och mest marginaliserade grupperna i världen – människor med funktionsnedsättning. Ett annat krav var att de globala utvecklingsmålen skulle ligga i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD).

Agenda 2030 omfattar alla världens länder och började officiellt gälla i januari 2016. Agendan slår fast att en hållbar utveckling bara kan ske om människor får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Funktionsnedsättning nämns 11 gånger i de Globala målen och sju av de 17 målen har uttalade referenser till funktionsnedsättning. I Milleniemålen nämndes det inte alls.

De 17 globala målen har 169 delmål och 230 indikatorer. Under en 15-årsperiod, fram till år 2030, har världens länder förbundit sig att tillsammans jobba för att uppnå de globala målen och en långsiktigt hållbar utveckling. Varje land ska i sin tur ta fram nationella indikatorer. Alla världens länder väljer hur ofta de vill rapportera sitt genomförande av agendan till FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF), som hålls i New York varje år.