händer i närbild som läser braille90 procent av alla barn med funktionsnedsättningar går inte i skolan

Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att bekämpa fattigdom. Det är grundläggande för en människas möjligheter att få arbete, att kunna försörja sig och att delta i samhällsutvecklingen.

Barn som inte går i skolan får väldigt mycket sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och löper en betydligt högre risk att fastna i fattigdom. Vi vet att personer med funktionsnedsättning som gått i skola och fått arbete mår bättre, deltar i samhällslivet och bidrar till samhället. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Skrämmande statistik

FN:s barnfond Unicef har beräknat att 1 av 20 barn har en funktionsnedsättning. Det innebär att det finns omkring 93 miljoner barn med funktionsnedsättningar runt om i världen. Enligt Unesco lever omkring fyra av fem barn med funktionsnedsättningar i utvecklingsländer.

en flicka läser

Parbati Majhi

Många studier visar att barn med funktionsnedsättning inte går i skolan i samma utsträckning som barn utan funktionsnedsättning och att situationen är särskilt allvarlig i utvecklingsländer. Trots att det enligt Barnkonventionen är en mänsklig rättighet går 263 miljoner barn inte i skolan (Unicef).

Unesco uppskattar att en tredjedel av alla barn i världen som inte går i skolan har en funktionsnedsättning. Det innebär att omkring 87 miljoner barn med funktionsnedsättningar runt om i världen inte går i skolan. Det betyder att cirka 90-95 procent av alla barn med funktionsnedsättningar inte går i skolan. Den skrämmande siffran stöds av annan statistik, bland annat från rapporter om Milleniemålens resultat.

Det finns ingen helt tillförlitlig statistik över hur många barn som lever med funktionsnedsättning, bara uppskattningar. Det beror bland annat på att det i många länder inte finns någon tydlig definition över vad som är en funktionsnedsättning. Men många barn med funktionsnedsättning göms också av sina föräldrar och finns inte registrerade. Ibland göms de göms på grund av skam, ibland för att föräldrarna vill skydda dem.

Fördomar och diskriminering

Fattigdom, fördomar och bristande tillgänglighet är några av orsakerna till att barn med funktionsnedsättning stängs ute ur skolan. Det är mycket vanligt att barnens kapacitet och förmågor underskattas, att omgivningen inte tror att barnet går att lära, att det inte tjänar något till att barnet går i skolan. Föräldrar prioriterar ibland syskon utan funktionsnedsättning när fattigdom tvingar dem att välja. Det är inte ovanligt att äldre elever med funktionsnedsättning hoppar av skolan när utbildningsmaterial för elever med exempelvis nedsatt syn eller hörsel bara är utformat för de yngsta barnen.

Ibland beror diskrimineringen på att ansvariga myndigheter saknar både kunskap och resurser för att ge rätt stöd åt barn med funktionsnedsättning.

Det behövs vilja och kunskap om inkluderande undervisningsmetoder

En lärarinna håller upp skyltar med namn på veckodagar

Samjhana Marik

För att öppna de stängda klassrummen krävs ett brett spektrum av insatser. Först måste myndigheterna anstränga sig för att skaffa kunskap. Utan uppgifter om hur många barn som har funktionsnedsättning och vilka deras behov är, är risken stor att fel åtgärder sätts in eller att åtgärder helt uteblir.

I många länder krävs ett omfattande informationsarbete för att bryta felaktiga uppfattningar om funktionsnedsättningar och visa myndigheter och föräldrar hur avgörande det är att alla barn får gå i skolan.

Ländernas regeringar, myndigheter och skolor måste arbeta för att skolorna och undervisningen blir tillgänglig. Det behövs bland annat tillgängliga lokaler, undervisning på teckenspråk, punktskrift, specialpedagogiskt material och särskilt utbildade lärare för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Skolans värderingar måste genomsyras av en övertygelse om alla människors lika värde om alla barn ska kunna känna sig trygga och välkomna i klassrummet. Varje barn har rätt till stöd utifrån sin funktionsnedsättning och sina förutsättningar.

Inkluderande satsningar ger stora samhällsvinster

Uteblivna satsningar på personer med funktionsnedsättning blir väldigt dyra. Länder som inte ger alla möjlighet till utbildning och arbetsliv går miste om mångmiljardbelopp i potentiella inkomster från människor som annars hade kunnat bidra till ländernas utveckling.

En inkluderande utbildning har också har en positiv inverkan på samhället i stort. Den positiva effekten kommer genom att elever utan funktionsnedsättning som går i inkluderande skolor får en ökande förståelse för mångfald. Därmed blir de också bättre förberedda på att skapa ett samhälle där alla människor blir inkluderade.

Vägen framåt kräver samarbete med funktionshinderrörelsen

Om ländernas regeringar, myndigheter och biståndsaktörer samarbetar med funktionshinderrörelsen i frågor som rör skolsituationen för barn med funktionsnedsättning kan konkreta förbättringar komma till stånd betydligt snabbare. Personer med funktionsnedsättning besitter en expertis och kunskap om sin funktionsnedsättning som inte finns någon annanstans.

Funktionshinderrörelsen måste därför stöttas i sin strävan att få igång det enorma arbetet som krävs för att skapa en jämlik skolgång för barn med funktionsnedsättning.