Kategorier
Aktuellt

MyRights årsrapport 2020

Rubriken för årets förord, skriven av MyRights ordförande Göran Alfredsson och generalsekreterare Jesper Hansén, lyder: “Året började och slutade på topp – trots allt”. För 2020 var verkligen ett ovanligt år.

Många aktiviteter fick ställas in eller på olika sätt förändras. Vad man generellt verkar ha lyckats bra med, är att ställa om sitt påverkansarbete. Personer med funktionsnedsättningar runt om i världen har drabbats hårt av pandemin. Det handlar om allt från otillgänglig information om hur man skyddar sig mot viruset till minskad tillgång till nödvändig sjukvård på grund av de omprioriteringar som gjorts. Ett nedstängt samhälle, där undervisning och annat förutsätts ske digitalt, är också ett samhälle som riskerar att bli otillgängligt för många. Detta är delvis nya frågor som partnerorganisationer började arbeta med.

Läs mer om vad som hände i MyRights verksamhet under 2020 i årsrapporten som du hittar här:
MyRights årsrapport 2020 (pdf)

Kategorier
Aktuellt

Peace for all – inkludering av personer med funktionsnedsättning i fredsprocesser

FN uppskattar att cirka 15-20 procent av världens befolkning har någon form av funktionsnedsättning men i konfliktdrabbade områden kan denna siffra öka med cirka 18-20 procent på grund av nya krigsrelaterade skador, bristfällig sjukvård och allmän kollaps av samhällsservicen.

Trots detta nämner endast 6,6 procent (118/1789) av alla fredsavtal världen över någonting alls om personer med funktionsnedsättning. Därför saknas också en plan för hur denna målgrupp ska inkluderas i genomförandet av fredsbyggande aktiviteter.

Enligt lokala funktionshinderorganisationer i Bosnien- Hercergovina och Sri Lanka, som konsulterades i MyRights studie “Peace for all”, är personer med funktionsnedsättning generellt exkluderade från beslutsfattande processer, inklusive fredsprocesser.

Några orsaker till detta är:

  • Fördomar och negativa attityder som gör att personer med funktionsnedsättning inte ses som jämlika rättighetsbärare och kapabla att bidra till samhällsutvecklingen: Det finns också stora skillnader mellan personer med olika typer av funktionsnedsättningar liksom mellan kvinnor och män. Därutöver är barn, etniska och religiösa minoriteter och särskilt fattiga personer med funktionsnedsättning särskilt marginaliserade.

    I fredsavtal och fredsprocesser kan också personer med en medfödd funktionsnedsättning och krigsveteraner behandlas olika. I till exempel Bosnien-Hercegovina ser inte allmänheten någon anledning till att personer med en medfödd funktionsnedsättning deltar i fredsprocessen eftersom de inte deltog aktivt i kriget. Krigsveteraner å andra sidan har blivit mer inkluderade och kompenserade för krigsrelaterade skador. Detta riskerar att skapa spänningar mellan olika grupper av personer med funktionsnedsättningar och gör själva fredsprocessen mindre effektiv och hållbar eftersom vissa grupper lämnas utanför.

  • Bristande tillgänglighet:  Infrastruktur och samhällsservice blir ofta helt eller delvis förstörd under krig och andra katastrofer och återuppbyggnadsprocessen tar mycket lång tid, särskilt i låginkomstländer som till exempel Sri Lanka. FN och andra internationella aktörer som stödjer nationella fredsprocesser gör inte tillräckligt för att anpassa sina aktiviteter så att de blir fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Ofta väljer de ut personer med funktionsnedsättning med behov som är enklare att tillgodose i stället för de personer som har störst behov av insatsen.

  • Begränsad kunskap och bristande resurser: Tjänstepersoner och personal inom FN och andra internationella organisationer har inte tillräcklig kunskap om funktionshinderfrågor och det saknas resurser för tillgänglighetsanpassning i projektbudgetar där till exempel kostnader för assistenter till personer med funktionsnedsättningar ofta glöms bort.  

På policynivå har det skett förbättringar under de senaste åren.

När det gäller fred och säkerhet utgör FN:s resolution för skydd av personer med funktionsnedsättning i väpnade konflikter (UNSCR 2475) som antogs 2019 det största framsteget. FN och andra internationella aktörer som till exempel Världsbanken och EU har också antagit strategier för att integrera funktionshinderfrågor inom alla arbetsområden. Mer behöver dock göras för att säkerställa att dessa ramverk efterlevs. 

Personer med funktionsnedsättning har ett stort intresse av att delta i fredsbyggande aktiviteter och har ibland tagit egna initiativ till fred och försoning.

I till exempel Bosnien-Hercergovina skapade Sarajevo Association of Blind People kontakt med föreningar för personer med synskada från olika delar av landet redan 1997 och kort därefter började dessa föreningar genomföra gemensamma kampanjer och aktiviteter för att förbättra levnadsförhållanden för personer med nedsatt syn i hela landet. Många liknande berättelser där personer med samma typ av funktionsnedsättning har förenats i gemensam kamp oavsett etnisk, religiös och administrativa skillnader beskrevs av MyRights partner organisationer i Bosnien-Hercegovina under arbetet med studien. Liknande aktiviteter har genomförts i Sri Lanka men där uttrycker personer med funktionsnedsättning också att de inte har möjlighet att engagera sig i dessa frågor på grund av fattigdom och svåra levnadsförhållanden.

Kris och konflikt drabbar personer med funktionsnedsättning hårdare

Över hälften av alla personer med funktionsnedsättningar lever i länder som påverkas av kriser och konflikter. Kriser och konflikter drabbar personer med funktionsnedsättning särskilt hårt. De har ofta svårare att fly undan och får ofta ingen eller bristfällig information.

Kategorier
Aktuellt

Ett år med covid-19: de redan marginaliserade drabbas hårdast

Den globala kris som pandemin utlöst förstärker redan existerande orättvisor och sätter ljuset på den omfattande exkludering som drabbar personer med funktionsnedsättning. Viruset och pandemin slår hårdare mot personer med funktionsnedsättning både direkt och indirekt.

Personer med funktionsnedsättning löper högre risk att insjukna i covid-19. Det beror bland annat på att många saknar tillgång till grundläggande service i form av rent vatten och sanitära anläggningar eller att de är placerade på institutioner, vårdinsatser och gruppboenden som ofta är överbe­folkade. Många har också sjukdomar som innebär att en covid-infektion kan bli särskilt allvarlig för dem.

En myriad av hinder möter personer med funktionsnedsättning i spåren av covid-19. Ett omfattande problem är bristen på information. Många grupper saknar helt information om viruset, smittspridning, skyddsåtgärder, testning, sjukvård och vaccin. Från MyRights verksamhetsländer finns många vittnesmål om hur den officiella informationen mycket sällan varit tillgänglig för döva, personer med synskada eller intellektuella funktionsnedsättningar.

Andra vanliga hinder är brist på skyddsmekanismer och anställningstrygghet samt bristande tillgänglighet relaterat till distansundervisning och hemarbete.

Brist på vård, förlorade jobb och stängda skolor

Personer med funktionsnedsättning utsätts ofta för diskriminering inom vården och löper en förhöjd risk att inte få den vård de behöver eller tillgång till livsavgörande åtgärder. Det är tre gånger så vanligt att personer med funktionsnedsättning inte har tillgång till vård vid behov, jämfört med andra. I flera länder saknar över hälften av personerna med funktionsnedsätt­ning tillgång till vård vid behov.

Situationen har förvärrats i samband med pandemin. Inte bara diskrimineras personer med funktionsnedsättning i covid-19-relaterad vård men planerade operationer och annan vård som relaterar till funktionsnedsättningar har skjutits upp eller helt uteblivit när vården omprioriterat.

Personer som lever med funktionsnedsättning tillhör de grupper som drabbats hårdast av pandemins konsekvenser. I en kartläggning av hur corona-krisen påverkat situationen för barn, föräldrar och vårdnadshavare uppger hälften av alla vårdnads­havare med funktionsnedsättning att de förlorat sina arbe­ten under krisen och 85 procent av dem säger att de förlorat mer än hälften av sina inkomster (The Hidden Impact of Covid-19 on Children, Save the Children 2020).

Pande­min har gjort så att många barn i världen står utan skolmat, hälsovård, utbildning och andra samhällstjänster. Innan pandemin saknade 1 av 3 barn med funktionsnedsättning möjlighet att gå i grundskola och uppemot 9 av 10 barn med funktionsnedsättning saknade tillgång till högre utbildning. Barn med funk­tionsnedsättning som går i skolan har drabbats särskilt hårt av att skolor stängs. Brist på stöd, fungerande internetuppkopplingar och tillgängligt skolma­terial slår hårt och den distans­undervisning som införts i många länder fungerar inte för alla. Till exempel genomförs distansundervisning på många håll via radio som då exkluderar döva och många med hörselskada.

Möjligheter

Om pandemin bemöts med satsningar som inkluderar personer med funktionsnedsättning kan det leda till mer inkluderande och tillgängliga samhällen.

Personer med funktionsnedsättning har ofta kommit i andra hand i länders krishantering och kommer att drabbas mycket hårt av de långsiktiga konsekvenserna av covid-pandemin, såväl hälsomässigt och socialt som ekonomiskt. En viktig lärdom från tidigare kriser är vikten av att samla in information och statistik om personer med funktionsnedsättning i samband med pandemin. Återöppningsfasen ger unika tillfällen att utforma och inkluderande och tillgängliga samhällen i samråd med personer med funktionsnedsättning. När länder åter öppnar upp samhällen och ekonomier är avlägsnandet av gamla och nya funktionshinder avgörande för att nå de globala hållbarhetsmålen satta av FN.


Läs mer om hur personer med funktionsnedsättning kan inkluderas i bistånd och globalt utvecklingssamarbete i MyRights guide “8 steg för förändring”. Guiden kan du läsa här.

Kategorier
Aktuellt

Lansering av rapport: Peace for all – Inclusion of persons with disabilities in peacebuilding

Lanseringsseminarium för rapporten “Peace for all – Inclusion of persons with disabilities in peacebuilding”.

MyRight lanserar en internationell rapport om inkludering av personer med funktionsnedsättning i fredsbyggande arbete.

Studien “Peace for all – Inclusion of persons with disabilities in peacebuilding” genomfördes mellan april 2020 och februari 2021 med finansiering från Folke Bernadotte Akademin. Syftet med studien är att samla kunskap och erfarenheter om aktuella policyer, strategier och metoder inom olika delar av det internationella samfundet om inkludering av personer med funktionsnedsättningar i fredsprocesser och initiativ. I studien ingår även fördjupade landsstudier i Sri Lanka och i Bosnien och Hercegovina (BiH).

Huvudslutsatser och rekommendationer från landstudierna presenterades under ett digitalt seminarium i samarbete med MDF Training & Consultancy (Sri Lanka) och Lejla Hadzimesic (BiH).

Se seminariet här!

Kategorier
Aktuellt

Debatt: Se upp för krafter som vill minska biståndet

Tillsammans med 44 andra organisationer uppmanar MyRight Sveriges nya biståndsminister Per Olsson Fridh att stå upp för det internationella utvecklingssamarbetet som gör stor skillnad i vardagen för miljontals utsatta människor i världen.

Läs debattartikeln här.

Kategorier
Aktuellt Tanzania

Personer med albinism löper hög risk för hudcancer

Tre unga män med albinism på Tanzania Albinism Society, 2019.

Förutom stigmatisering, trakasserier och attacker drabbas personer med albinism i Tanzania ofta av hudcancer. De flesta blir inte äldre än 40 år, men organisationen Tanzania Albinism Society arbetar för att förbättra cancervården genom påverkansarbete och utbildning. Idag på Världscancerdagen uppmärksammar vi deras viktiga arbete.

Tanzania sägs vara ett av de länder med den högsta befolkningen av personer med albinism i världen. Medan antalet varierar beräknas det att i Nordamerika och Europa har 1 av 17 000 till 20 000 människor någon form av albinism. Tillståndet är mycket vanligare i Afrika söder om Sahara, med uppskattningar att 1 av 1400 personer drabbas i Tanzania.

Personer med albinism dör av hudcancer ofta på grund av att de inte är medvetna om hur de ska skydda sig själva. Även om hudcancer går att förebygga med rätt åtgärder – såsom tillgång till regelbundna hälsokontroller, solskyddsmedel, solglasögon och solskyddskläder – är det ofta otillgängligt eller oåtkomligt för många personer med albinism.

Även medvetenhet om vikten av solskydd bland föräldrar i Tanzania är låg, särskilt bland föräldrar utan albinism som har barn med albinism. Ocean Road Cancer Institute i Tanzania rapporterar att 78 procent av patienterna kommer till institutet när de redan är i senare skeden av sjukdomen och har därmed låg chans att bli botade. Huvudskälen för sen diagnos och behandling är avstånd till kliniker, medvetenhet, fattigdom och vilseledande information från traditionella läkare. Andra orsaker är ett otillräckligt antal cancerspecialister och utbildade experter, otillräckliga anläggningar och utrustning samt brist på information.

Hälsoutmaningar för personer med albinism

Hudcancer är bland de tio främsta cancerformerna som orsakar dödsfall och sjuklighet och det drabbar ofta personer med albinism. Albinism är ett genetiskt tillstånd som kännetecknas av brist eller lite melanin. Bristen på melanin i hår, hud och ögon ökar deras sårbarhet för exponering för solen, vilket kan leda till hudcancer och svår synskada. Majoriteten  dör av hudcancer mellan 30 och 40 år, cirka 80% dör hemma utan att nå sjukhusen för behandling.

Hudcancer går att förebygga och är  kontrollerbart när och om personer med albinism åtnjuter sin rätt till hälsa, inklusive medvetenhet, tillgång till solskyddsmedel, solglasögon och regelbundna hälsokontroller för tidig upptäckt och intervention.

Personer med albinism i Tanzania, särskilt de som bor på landsbygden och i de mindre utsträckta regionerna fortsätter att uppleva solbränna, hög sjuklighet och hög dödlighet. I kombination med extrem fattigdom har personer med albinism i dessa områden fått kontroller i de sena stadierna av cancer. Enligt cancerrapporter från Ocean Road Cancer Institute nådde 78% av cancerpatienterna sjukhuset när cancer redan befinner sig i kritiska stadier.

Framgångsrikt påverkansarbete 

Många personer med albinism tror att de är ensamma med sin funktionsnedsättning och samhörigheten med andra är viktig för självkänslan. Tanzania Albinism Society (TAS) har sedan starten 1978 arbetat med att stärka, skydda och stödja personer med albinism. De hjälper till med praktiska saker, som att informera om hur de ska skydda sig mot solen, men också att man har rätt till utbildning, arbete och familj som alla andra.

Sedan samarbetet med Synskadades Riksförbund inleddes för drygt 20 år sedan har TAS blivit allt mer etablerad som organisation och har de senaste åren fått mycket uppmärksamhet för sitt arbete. 2014 utsåg dessutom Tanzanias Foundation for Civil Society TAS till Tanzanias främsta påverkansorganisation, då de bland annat 2013 påverkat regeringen att besluta att medicin och solskydd ska vara gratis för personer med albinism. Det har också beslutats att barn med albinism ska få bära heltäckande skoluniform, vilket tidigare varit förbjudet.

Genom TAS påverkan finns det i dag fler cancerdoktorer och behandlingsmöjligheter. Men en utmaning för många tanzanier är att överhuvudtaget kunna ta sig till vården. Det finns bara ett fåtal behandlande hudcancerkliniker i landet, samt ett par med förebyggande vård.

Framöver hoppas TAS utöka sitt arbete med mobila hudcancerkliniker som åker ut till byarna runt om i Tanzania.

Läs mer om hur MyRight arbetar för att stärka funktionshinderorganisationer runt om i världen.

Albinism är det genetiska tillstånd som kännetecknas av brist på liten produktion och distribution av melanin i kroppen, vilket påverkar ögonen och de naturliga färgerna på hud och hår.

Melanin är ett naturligt hudpigment. Hår, hud och ögonfärg hos människor och djur beror mest på vilken typ och mängd melanin de har.

Kategorier
Aktuellt

Fokus på vatten, sanitet och hygien

Den 8 december 2020 höll flera organisationer, däribland WaterAid, Världsbanken, Unicef och Sida ett seminarium om vatten, sanitet och hygien (i biståndssammanhang kallat WASH) med fokus på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Seminariet, som hölls digitalt, hade deltagare från många lokala och internationella funktionshinderorganisationer och specialister inom WASH.

Seminariet “One billion reasons to build back better” finns att se på Youtube. Se länken nedan. Seminariet finns också transkriberat i wordformat. Kontakta MyRight på info@myright.se om du är intresserad av transkriberingen.

 

Länk till seminariet: 

Kategorier
Aktuellt

Seminar: “10 years to go: Disability Inclusion in the 2030 Agenda”

Idag den 10 december firar MyRight den internationella dagen för mänskliga rättigheter med att sända ett filmat seminarium om hur personer med funktionsnedsättning bättre kan inkluderas i arbetet med Agenda 2030.

Genom Agenda 2030 har världens länder lovat att skapa en hållbar framtid och utrota den extrema fattigdomen för alla. Ledordet ”Leave No One Behind” (”Ingen ska lämnas utanför”), genomsyrar agendan och dess globala mål.

Med 10 år kvar till 2030 höll MyRight ett seminarium på temat. Bland talarna märktes Akiko Ito, chef för FN:s sekretariat för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Dr. Monjurul Kabir, Senior Advisor, Gender Equality and Disability Inclusion på UN-Women, och Vladimir Cuk, Executive Director, på The International Disability Alliance (IDA). I programmet deltog också specialister från UNPRPD, UNDP, Atlas Alliansen, Sida, UD:s enhet för Global Agenda och World Blind Union.

Seminariet kan du se efterhand på vår Youtube-sida.

Kategorier
Aktuellt

Prioritera de mest utsatta

International Disability Alliance (IDA): Prioritera de mest utsatta först. 

Personer med funktionsnedsättning måste prioriteras vid vaccinering vid Covid19.
IDA har sammanställt rekommendationer och uppmanar alla länder, FN-organ, organisationer och privata aktörer att säkra tillgången till vaccin för de mest utsatta.

Läs IDA:s rekommendationer här.

Kategorier
Aktuellt

Ny rapport med funktionshinderperspektiv på Agenda 2030

MyRight nya rapport ”En miljard skäl att inkludera – om inkludering av personer med funktionsnedsättning i arbetet med Agenda 2030” vänder sig till alla som är aktiva inom globala utvecklingsfrågor.

Rapporten innehåller en mängd goda exempel och rekommendationer. Ett kapitel ägnas också helt åt den pågående Covid19-pandemin.

”MyRights rapport är en viktig rapport, både till innehåll, analys och rekommendationer.”
Birgitta Weibahr, Lead Policy Specialist Democracy and Human Rights på Sida.

Läs mer om och ladda ner MyRights rapport här.