Det finns ungefär 2,7 miljoner personer med funktionsnedsättning i Ukraina. De allra flesta av dem har inte någon möjlighet att ta sig ut ur landet. Många kan inte ens sätta sig i säkerhet under en akutsituation. Nu när storskaliga humanitära insatser planeras och genomförs sker det mer eller mindre helt utan barn och vuxna med funktionsnedsättning i åtanke. Konsekvensen av icke-inkluderande insatser är att människor som hade kunnat skyddas och överleva nu skadas och dör.
När flyglarmen ljuder är det många som inte har en chans att sätta sig i säkerhet. Många döva missar varningarna och förstår först på omgivningens reaktioner att något har hänt. Blinda och de med grava synskador kan inte ta sig fram bland rasmassorna utan får förlita sig på omgivningen. För den som använder rullstol tar det tid att ta sig till skyddsrummet, om det ens går att komma in i det.
Vid ett katastrofläge är det ofta svårt för alla att få mat, vatten, vård och information. För personer med funktionsnedsättning är det ännu svårare. Vid en snabb evakuering kan det vara svårt att få med rullstol, hjälpmedel och livsviktiga mediciner. Och att i en krissituation hitta sina anhöriga är ofta helt omöjligt om du är blind, döv eller saknar talat språk. För många är en flykt inte möjlig och de tvingas stanna kvar i fara och utsatthet och i beroende av andra för sin överlevnad.
Nyheter och viktig information når sällan alla som behöver få ta del av den. Radio är inte tillgängligt för de som inte hör, och information som ges i skrift -till exempel via affischer eller broschyrer är otillgängligt för de som inte ser eller förstår.
Vissa grupper har svårt att förstå vad som sker och hur de ska agera
Många barn och vuxna med autism eller intellektuella funktionsnedsättningar förstår inte vad som händer eller hur de ska agera för att sätta sig i säkerhet. I Ukraina finns det ungefär 260 000 personer som har intellektuella funktionsnedsättningar. Många av dem lever på institutioner, ibland under omänskliga förhållanden. Under en väpnad konflikt blir situationen än mer katastrofal. Nu hörs vittnesmål om hur personal på många platser har lämnat institutionerna och de boende åt sitt öde. Barn och vuxna med mycket stora omvårdnadsbehov befinner sig nu utan mat och vatten, utan att kunna ta hand om sig själva och utan att fullt förstå vad som händer.
Ökad risk för våld, övergrepp och död
Vi vet att personer med funktionsnedsättning löper större risk att skadas eller dö i väpnade konflikter- dödligheten är fyra gånger högre än för de utan funktionsnedsättning. Och barn med funktionsnedsättning löper större risk än andra att bli övergivna.
Barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning löper också betydligt högre risk att utsättas får våld och sexuella övergrepp. Kvinnor och flickor är som så ofta särskilt utsatta. Människohandel och trafficking kring Ukraina är en smärtsam verklighet och risken för barn och unga med funktionsnedsättningar, och särskilt de med intellektuella funktionsnedsättningar, att drabbas är mycket hög. Unga kvinnor och flickor med funktionsnedsättning drabbas av våld och övergrepp i tio gånger högre utsträckning än de utan funktionsnedsättning.
Humanitära aktörer saknar kunskap och medvetenhet
Nu samlar sig aktörer för att stötta och hjälpa, både i Ukraina och vid grannländernas gränser. Men kommer de personerna med funktionsnedsättning som lyckats fly, att få den hjälp de behöver och har rätt till på andra sidan gränsen?
Den hjälp som lyckas nå de som är kvar i Ukraina, kommer den att nå personer med funktionsnedsättning? Kommer till exempel distribution av mat, vatten och förnödenheter att nå alla som behöver? Kommer informationen om distributionen att nå teckenspråkiga, synskadade och de med intellektuell funktionsnedsättning? Kommer platserna att väljas med omsorg för de med rörelsenedsättning så att alla kan nå fram?
MyRights råd till alla aktörer, i Ukraina och i andra konflikter:
Se till att det finns en samordnad roll för funktionsrättsperspektivet.
Då kan ni lättare koordinera, identifiera behov och involvera personer med funktionsnedsättning.
Samarbeta med funktionsrättsorganisationer. Här finns kunskap, erfarenheter och nätverk som behövs för att stärka arbetet och säkra kvaliteten så att de humanitära insatserna faktiskt når dem som idag ofta är lämnade utanför.
Öka er kunskap. Höj er generella kompetens om personer med funktionsnedsättning och hur deras särskilda behov kan se ut i pågående konflikter samt om hur insatser bättre kan tillgängliggöras för att nå alla oavsett
Identifiera personer med särskilda behov. Kontakta sjukhus, habiliteringscenter, organisationer av personer med funktionsnedsättning. Använd Washington group-frågor om funktionsnedsättning.
Se till att all information sprids i tillgängliga format. Information om skydd, evakuering, distribution, varningssystem etc, ska finnas i format som alla, oavsett funktionsnedsättning, kan ta del av.
Se över vilka särskilda behov som finns. Behövs särskild assistans för evakuering, särskilda mediciner, teckenspråkstolkar, rullstolar, vita käppar etc.
Säkra att hjälpen når alla. Tillgång till vatten, mat, sanitet och mediciner måste nå alla oavsett tillgänglighetsbehov . Välj plats för distribution med tanke på tillgänglighet för alla, se till att informationen om distributionen når alla. Se till att samordnare är medvetna om olika särskilda behov.
MyRights råd till privatpersoner:
Stöd organisationer som uttalat jobbar med personer med funktionsnedsättning.
Stöd organisationer som verkade i Ukraina redan innan konflikten. Påverka dem genom att fråga hur de stöttar personer med funktionsnedsättning
Stora brister i beredskap hos humanitära aktörer
Beredskapen för humanitära insatser som inkluderar personer med funktionsnedsättning är skrämmande låg. Det saknas medvetenhet om det stora antalet personer med funktionsnedsättning i Ukraina, om hur behoven kan se ut och hur de kan tillgodoses. Stora hjälporganisationer med enorma resurser vittnar om att de inte kan hjälpa personer med funktionsnedsättning.
I stort sett ingen aktör har beredskap för att inkludera personer med funktionsnedsättning i sina humanitära aktioner i sina handlingsplaner, trots många års arbete. Trots att över hälften av alla med funktionsnedsättningar lever i länder som påverkas av kriser och konflikter fortsätter personer med funktionsnedsättning att exkluderas i samband med humanitära insatser. Ytterst få policydokument, strategier, handlingsplaner eller fördrag nämner ens personer med funktionsnedsättningar.
Svenska organisationers humanitära arbete saknar än idag ett tydligt funktionsrättsperspektiv och konsekvensen blir att de humanitära insatser som görs missar miljontals människor runt om i världen.
Inkluderande insatser behöver inte vara komplicerade, många gånger handlar det om att tänka till en extra gång. Till exempel kring hur information utformas: kan den här informationen nå en som är döv, blind eller använder rullstol?
Det borde vara en självklarhet för alla aktörer inom det humanitära fältet att arbeta utifrån medvetenheten att det finns personer med funktionsnedsättning. Alla människor ska ha rätt att bli skyddade och kunna fly till säkerhet i väpnade konflikter.
