Diskrimineringen i skolan fortsätter på arbetsmarknaden

FN konstaterar att anställningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är nästan hälften så hög som jämfört med den övriga befolkningen. I alla världens regioner är siffrorna ännu lägre för kvinnor.

De bristande skolsystemen leder till att många personer med funktionsnedsättning har sämre möjligheter på arbetsmarknaden. Men det finns också en rad andra skäl. Ett är att personer med funktionsnedsättning ofta utsätts för diskriminering och möts av negativa attityder i yrkeslivet. Det kan också handla om brist på tillgängliga kommunikationer till och från jobbet. Dessutom är många arbetsplatser inte anpassade för personer med särskilda behov.

I många länder saknar de lagar som omfattar arbetslivet och regler som förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning som arbetar har också generellt betydligt sämre lön än andra. I en undersökning i åtta länder uppgav dessutom nästan en tredjedel av personerna med funktionsnedsättning att deras arbetsplats inte var tillgänglig.

På global nivå är det betydligt vanligare att personer med funktionsnedsättning som arbetar gör det inom den informella sektorn, eller genom egna verksamheter. I exempelvis Mongoliet är det fyra gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning arbetar inom den informella sektorn, i jämförelse med andra .

FN konstaterar att alla dessa hinder leder till att många människor som skulle kunna arbeta inte får möjlighet till det. Vilket betyder att de utgör en stor underutnyttjad arbetskraftsresurs .