När Josephine Garus Ponela föddes med ryggmärgsbråck förändrades hennes liv redan från första dagen. Hennes pappa lämnade familjen kort efter födseln och Josephine växte upp tillsammans med sin mamma i södra Tanzania.
Brist på kunskap om ryggmärgsbråck och hur tillståndet skulle hanteras ledde till allvarliga komplikationer. Josephine utvecklade svåra sår på benen och tvingades amputera sitt högra ben. Samtidigt hade hon redan börjat få liknande skador på det vänstra benet.
Genom MyRights partnerorganisation ASBAHT fick Josephine utbildning i så kallad CIC (Clean Intermittent Catheterization), en metod som hjälper personer med ryggmärgsbråck att förebygga infektioner och sår. Hon fick också stöd, rådgivning och blev en del av ASBAHT ungdomsverksamhet.
Utbildningen förändrade hennes liv.
Tack vare de nya kunskaperna kunde Josephine stoppa utvecklingen av såren och undvika att förlora sitt andra ben. Med stöd från projektet fick hon också en protes som gjorde det möjligt att leva ett mer självständigt liv.
I dag bakar Josephine kakor och säljer dem till kunder i sitt närområde. Tidigare undvek människor att köpa hennes produkter på grund av lukten från infekterade sår och urinläckage. Nu kan hon försörja sig och bidra till familjens ekonomi.
- Jag är oändligt tacksam mot ASBAHT för att de räddade mitt liv. Jag hade förlorat hoppet när läkarna sa att mitt ben måste amputeras. Jag trodde att jag snart skulle förlora det andra också. Men tack vare utbildningen kan jag nu leva som andra kvinnor. Jag kan arbeta, bidra till min familj och känna mig som en människa bland andra.
Josephines berättelse visar vilken skillnad rätt kunskap, rehabilitering och stöd kan göra. Genom lokala organisationer som ASBAHT får personer med ryggmärgsbråck inte bara tillgång till vård och hjälpmedel – de får också möjlighet att leva självständiga liv och ta plats i samhället på sina egna villkor.
Berättelsen om Josephine bygger på resultat från MyRights tidigare samarbete med ASBAHT i Tanzania, med stöd från Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Tillsammans bidrog vi till att personer med ryggmärgsbråck fick ökad kunskap, bättre hälsa och större möjligheter att leva självständiga liv.
