Mohan Lal Chaudhary bor tillsammans med sin fru, Priyanka, som också är döv, i Dhangadhi i Kailali-distriktet. De kommer båda från en ekonomiskt fattig bakgrund. Mohan gick i en dövskola till årskurs fem men kunde inte
fortsätta på grund av familjens ekonomi. När Mohan växte upp hade han svårt att hitta arbete.
Mohan berättar att han inte hade en regelbunden inkomst och att han hade svårt att försörja sin familj. ”Eftersom jag har en dålig ekonomisk bakgrund var det svårt. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra och hur jag skulle kunna förbättra min inkomst. Samtidigt visste jag att det skulle komma ytterligare ekonomiska bördor, till exempel kostnader för mina barns skolgång,” säger Mohan.
En dag informerade Mohans fru om en kompetensutbildning som anordnades av Deaf Association of Kailali (DAOK). Mohan anmälde sig och genomgick en utbildning i motorcykelreparationer. Han lärde sig snabbt, och tack vare engagemang och hårt arbete slutförde han utbildningen med bra betyg. Efter det dröjde det inte länge innan han fick en anställning på Kailpal Motorcycle Workshop.
”Jag brukade arbeta som okvalificerad arbetare för att försörja min familj. Nu har vi 9 800 nepalesiska rupies (900
kronor) i månaden! Jag, min fru och vår familj är lyckliga”, säger Mohan. ”Utbildningen och stödet från DAOK har
förbättrat vår familjs liv. Nu funderar vi på att öppna en egen liten verkstad och utbilda andra döva personer som är intresserade,” säger Priyanka.
Mohans hängivenhet till jobbet och den regelbundna inkomsten har förbättrat hans status i lokalsamhället.
”Jag minns fortfarande de dagar då människor runt omkring mig brukade förlöjliga mig och säga att döva personer inte kan utföra kvalificerade arbeten. Men i och med mina framgångar på jobbet i dag har min status förändrats. Mina grannar har börjat hälsa på mig med ett leende och mina döva vänner frågar mig om jobbet. Många är intresserade av den här typen av jobb”, avslutar Mohan.
