Världens största minoritet

Människor med funktionsnedsättningar är världens största minoritet. Trots det är det brist på tillförlitlig statistik om personer med funktionsnedsättning i världen. Orsakerna är flera.

Tillförlitlig och relevant statistik är viktigt för utformningen av politiska satsningar. För att kunna driva bra samarbete och insatser för personer med funktionsnedsättning i det internationella utvecklingsarbetet behöver vi ha kunskap om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning.

I samhällen där det är stigmatiserande att ha en funktionsnedsättning kan mörkertalet vara högt. Om personer hålls gömda från offentligheten är det inte heller konstigt om de inte finns med i statistiken. En del barn som föds med funktionsnedsättning blir inte ens registrerade av myndigheterna.

Ett exempel på mörkertal kommer från en undersökning som gjordes i Sierra Leone 2014. Undersökningen visade att det bara fanns 3 300 personer med utvecklingsstörning i landet. Den stred mot en noggrann nationell kartläggning från året innan som visade att den verkliga siffran troligen var tio gånger så hög (UNESCO).

Situationen i världen

• Över en miljard människor, eller 15 procent av världens befolkning, beräknas leva med minst en form av funktionsnedsättning och upp emot 200 miljoner av dessa möter betydande funktionshinder i livet. Det innebär att personer som lever med funktionsnedsättning utgör världens största minoritet (WHO, Världsbanken, UNDP).

• Närmare 80 procent av dem som lever med funktionsnedsättning beräknas bo i låg- och medelinkomstländer. I dessa länder är andelen personer med funktionsnedsättning inom alla åldersgrupper högre än i höginkomstländer (UNESCO).

• Mellan 93 och 150 miljoner barn i världen lever med minst en form av funktionsnedsättning (UNICEF).

• Upp emot nio av tio barn som lever med funktionsnedsättning i utvecklingsländer går inte i skolan (UNESCO, UNITED NATIONS. Disability and the Millennium Development Goals, 2011).

• Barnadödligheten för barn med funktionsnedsättning kan ligga på hela 80 procent i länder där den genomsnittliga dödligheten för barn som ännu inte har fyllt fem år har sjunkit till under 20 procent (UNICEF).

• En av fem kvinnor i världen lever med minst en funktionsnedsättning (WHO).

• En av åtta män lever med minst en funktionsnedsättning (WHO).

• Fattigdom är en starkt bidragande faktor till funktionsnedsättning. Samtidigt har funktionsnedsättning en tendens att låsa fast människor i fattigdom. Familjer där någon eller flera lever med funktionsnedsättning löper ökad risk att leva i fattigdom (UNICEF).

90 procent av alla barn med funktionsnedsättningar går inte i skolan

Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för att bekämpa fattigdom. Det är grundläggande för en människas möjligheter att få arbete, att kunna försörja sig och att delta i samhällsutvecklingen.

Barn som inte går i skolan får väldigt mycket sämre förutsättningar på arbetsmarknaden och löper en betydligt högre risk att fastna i fattigdom. Vi vet att personer med funktionsnedsättning som gått i skola och fått arbete mår bättre, deltar i samhällslivet och bidrar till samhället. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

FN:s barnfond Unicef har beräknat att 1 av 20 barn har en funktionsnedsättning. Det innebär att det finns omkring 93 miljoner barn med funktionsnedsättningar runt om i världen. Enligt Unesco lever omkring fyra av fem barn med funktionsnedsättningar i utvecklingsländer.

Många studier visar att barn med funktionsnedsättning inte går i skolan i samma utsträckning som barn utan funktionsnedsättning och att situationen är särskilt allvarlig i utvecklingsländer. Trots att det enligt Barnkonventionen är en mänsklig rättighet går 263 miljoner barn inte i skolan (Unicef).

Unesco uppskattar att en tredjedel av alla barn i världen som inte går i skolan har en funktionsnedsättning. Det innebär att omkring 87 miljoner barn med funktionsnedsättningar runt om i världen inte går i skolan. Det betyder att cirka 90-95 procent av alla barn med funktionsnedsättningar inte går i skolan. Den skrämmande siffran stöds av annan statistik, bland annat från rapporter om Milleniemålens resultat.

Fördomar och diskriminering

Fattigdom, fördomar och bristande tillgänglighet är några av orsakerna till att barn med funktionsnedsättning stängs ute ur skolan. Det är mycket vanligt att barnens kapacitet och förmågor underskattas, att omgivningen inte tror att barnet går att lära, att det inte tjänar något till att barnet går i skolan. Föräldrar prioriterar ibland syskon utan funktionsnedsättning när fattigdom tvingar dem att välja. Det är inte ovanligt att äldre elever med funktionsnedsättning hoppar av skolan när utbildningsmaterial för elever med exempelvis nedsatt syn eller hörsel bara är utformat för de yngsta barnen.

Ibland beror diskrimineringen på att ansvariga myndigheter saknar både kunskap och resurser för att ge rätt stöd åt barn med funktionsnedsättning.

Vägen framåt kräver samarbete med funktionshinderrörelsen

Om ländernas regeringar, myndigheter och biståndsaktörer samarbetar med funktionshinderrörelsen i frågor som rör skolsituationen för barn med funktionsnedsättning kan konkreta förbättringar komma till stånd betydligt snabbare. Personer med funktionsnedsättning besitter en expertis och kunskap om sin funktionsnedsättning som inte finns någon annanstans.

Funktionshinderrörelsen måste därför stöttas i sin strävan att få igång det enorma arbetet som krävs för att skapa en jämlik skolgång för barn med funktionsnedsättning.

Exempel på förändringar som krävs för att skapa ett mer inkluderat samhälle

  • Det krävs en samlad funktionshinderrörelse som kan föra dialog med beslutsfattare, uttrycka behov och föra fram förslag och krav.
  • Den fysiska miljön i till exempel myndighetsbyggnader, skolor, kyrkor, sjukhus och på andra offentliga platser behöver göras tillgänglig.
  • Samhällsinformation och utbildningsmaterial behöver anpassas till personer med särskilda behov såsom till exempel personer med synskada (information på punktskrift) personer med intellektuell funktionsnedsättning (information på lättläst) och döva personer (tillgång till teckenspråkstolkar).
  • Det behövs information och stöd till föräldrar som får barn med funktionsnedsättning så att de förstår hur de kan stötta och hjälpa sina barn på bästa sätt.
  • Skol- och sjukvårdspersonal behöver kunskap om vad det innebär att leva med funktionsnedsättning och stöd i hur de kan anpassa sitt arbete till olika behov.
  • Det behövs organisationer som kan erbjuda fritidssysselsättningar där personer med funktionsnedsättning kan växa och utvecklas som individer och samhällsmedborgare.

Stöd oss

Vårt arbete

Om MyRight

Jobb och praktik

Nyheter

Kontakta oss

Besöks- och postadress: MyRight Liljeholmen 7A 117 63
Telefon: 08-505 776 00   |   Epost: info@myright.se   |   Org. nr 802402-9376

Stöd MyRight med en gåva
Swish: 123 900 11 08
Plusgiro: 90 01 10-8

Besöks- och postadress:
MyRight Liljeholmen 7A, 117 63 Stockholm
Telefon: 08-505 776 00
Epost: info@myright.se
Org. nr 802402-9376

Stöd MyRight med en gåva
Swish: 123 900 11 08
Plusgiro: 90 01 10-8