Irfan är 31 år och har en intellektuell funktionsnedsättning. Han är aktiv inom organisationen Oaza som arbetar för personer med intellektuella funktionsnedsättningar i Bosnien-Hercegovina. Med Oazas stöd har han bytt ett liv på gatan mot ett självständigt liv utan kriminalitet och klarar nu sin vardag själv. Här har han äntligen funnit en gemenskap där han har en självklar plats.
De tävlandes skor gnisslar mot golvet när basketbollen dunkar i korgen och sekunden efter hurrar publiken och applåderar ännu ett mål. Irfan vänder poängskylten rätt efter en snabb ögonväxling med domaren. Han tar sitt uppdrag som poängräknare på stort allvar och är stolt över hur långt han kommit.
För några år sedan växlade Irfan mellan att leva på gatan och på anstalt. Som ung med intellektuell funktionsnedsättning i Bosnien Hercegovina finns inte alltid så många alternativ.
Uppväxten
Irfans röst är lugn när han osentimentalt berättar om sin uppväxt i Sarajevo. Hans pappa dog i Bosnienkriget som tog slut 1995 och några år senare dog även hans mamma. Utan föräldrar och syskon blev han i yngre tonåren placerad hos en fosterfamilj. Det var en kärlekslös uppväxt och Irfan kände sig väldigt ensam.
– De tog inte emot mig av kärlek eller omtanke, utan för att de fick pengar för att ha mig, berättar Irfan.
Fosterföräldrarna drev en biltvätt som Irfan arbetade i. Han minns hur fingrarna stelnade av kylan när han mitt i vintern tvingades tvätta bilar utomhus.
– Jag kände mig som deras slav. De tvingade mig och andra unga med funktionsnedsättning att jobba i deras biltvätt.
Irfan hade det svårt både i skolan och hemma hos fosterfamiljen. Det är vanligt att personer med intellektuella funktionsnedsättningar i Bosnien lever och bor på gatan och hamnar i händerna på kriminella gäng som ägnar sig åt droger och stölder. Så blev det även för Irfan, och så småningom blev han placerad på en ungdomsanstalt.
– Det var hemskt. Vi var 20 killar som sov i samma rum. Jag är glad att jag slapp ut, säger Irfan och slår ned blicken.
Personer med intellektuella funktionsnedsättningar tillhör de mest utsatta i Bosnien Hercegovina. De exkluderas från det offentliga rummet, från utbildning och sjukvård. Det är mycket vanligt att barn placeras på slutna institutioner. Många unga och vuxna lever ensamma eller i gäng på gatan.
– Den här gruppen är extremt osynliggjord och de styrande gör ingenting för gruppen. Många barn, unga och vuxna lever isolerade hos sina föräldrar eller på institution, berättar Binasa Goralija, MyRights regionsamordnare i Bosnien Hercegovina.
Irfan vänder blad på poängtavlan.
Vändpunkten
Efter en tid kom Irfan i kontakt med organisationen Oaza, och då vände allt. Hos Oaza fick han möjligheten att öva upp sin självständighet och fick stöd att kunna ta hand om sig själv. Och inte minst fick han ett sammanhang och en gemenskap. Någonstans att höra hemma.
Idag bor Irfan i en egen lägenhet, som han fått med hjälp av Oaza. Han klarar det mesta i sin vardag själv. Han behöver fortfarande hjälp med hur han gör för att betala hyra och sköta ”viktiga papper”, Han har inget jobb just nu men har sysselsättningar genom organisationen Oaza där han nu hjälper till med många olika saker.
Idrottandets betydelse
Oaza har många verksamheter. Förutom kurser i matlagning och andra kurser för att öka deltagarnas självständighet driver de idrottsklubbar i friidrott, basket, simning, fotboll, bowling och pingis. Under en vecka varje höst samlar Oaza tävlande från hela regionen. Under tävlingarna är Irfan en nyckelperson. Han bistår domarna i olika grenar och inte minst är han den som känner alla, hälsar och kramar om och visar tävlande från andra delar av landet till rätta. Det märks att Irfan trivs. Alla vet vem han är och här fyller han många viktiga uppgifter.
Irfan har i flera år tävlat i simning, fotboll och, det han gillar bäst, pingis. Just idrotten har spelat en stor roll för honom, liksom för många av hans vänner inom Oaza.
Träningarna och tävlingarna är sociala evenemang som ger deltagarna ett sammanhang och en gemenskap. Men själva idrottsutövandet bidrar också ofta till ett ökat självförtroende. Att märka hur motoriska färdigheter och koordination förbättras stärker många deltagare och aktiviteterna påverkar ofta humöret positivt.
Irfan och andra glada deltagare i Oazas tävlingar.
För det vidare
Irfan kramar om sin motståndare i pingistävlingen och gratulerar till segern. Konkurrens mellan deltagarna märks inte av utan ett kamratskap präglar tävlingarna. Det är många skratt och kramar och kära återseenden.
Irfan gillar att peppa och stötta andra och hans dröm är att bli tränare i pingis.
– Jag önskar att alla föräldrar till ungdomar med funktionsnedsättningar ska pusha dem att komma till olika aktiviteter så att de kan få vänner och göra saker som är roliga som att måla, sporta och få vänner” säger Irfan. En dag dör föräldrarna och de måste se till att barnen har andra som kan stötta dem då.
Förutom att bli pingistränare vill Irfan öppna egen fastfood-restaturang.
– Jag gillar att laga mat och jag tänker ge mat gratis till de gamla. De har det mycket svårt, säger Irfan.
Text och bild: Mia Munkhammar
Oaza
Oaza betyder Oas på bosniska. Organisationen Oaza arbetar för rättigheter för barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. De driver olika verksamheter som syftar till att bryta den isolering många lever i och stärker medlemmarna i självständigt leverne. Oaza arbetar också för att upplysa föräldrar, anhöriga, allmänhet och inte minst de styrande om situationen för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och kräva att deras rättigheter tas tillvara.
MyRights stöd till Oaza går till alla deras verksamheter.
Intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning, innebär att du har svårare att förstå och göra dig förstådd. Det tar ofta längre tid att lära sig saker och förstå sammanhang och det är vanligt att ha motoriska och språkliga utmaningar. Det kan vara svårt att planera eller lösa problem eftersom förmågan till abstrakt tänkande är nedsatt. För att kunna leva ett självständigt liv behövs stöd i kommunikation och socialt samspel. Stödet behövs ofta i hemmet, i skolan, på arbetet och ute i samhället.
