fbpx

Debatt: Hoten mot demokratin måste tas på allvar

De senaste tolv åren har den demokratiska utvecklingen backat i världen. Istället ser vi en frammarsch för nationalism och auktoritära regimer. Det internationella civilsamhällesnätverket Civicus sammanställning visar att nästan hälften av världens befolkning lever i länder där utrymmet för civilsamhället är helt stängt eller kraftigt begränsat. Nätverket kallar utvecklingen ”en global katastrof”.

Civilsamhälleorganisationer hotas, förtalas och beläggs med reseförbud och andra restriktioner när de granskar makten och står upp för grundläggande rättigheter. Värst drabbas de som historiskt haft svårast att få sina röster hörda som kvinnor, urfolk och minoriteter.

  • Över 300 människorätts- och miljöförsvarare mördades under 2017. Mörkertalet är sannolikt stort.
  • Brasiliens nyvalde president vill slänga ut internationella miljöorganisationer som Greenpeace och WWF och stoppa allt statligt stöd till nationella miljöorganisationer.
  • I Egypten fängslas aktivister och i Azerbajdzjan används påhittade sexskandaler för att tysta de som granskar makten.
  • USA:s president Donald Trump har förbjudit organisationer som tar emot amerikanskt bistånd att informera om abort.
  • I Ungern har regeringen gjort det kriminellt för organisationer att hjälpa asylsökande.
  • I Colotambia förvärras hoten mot fackligt aktiva och människorättsförsvarare som arbetar för att ta landet framåt efter fredsavtalet.
  • I Nicaragua har barn och unga som har deltagit i protesterna mot landets regering både dödats och fängslats. En ökad konkurrens om naturresurser på många platser förvärrar hoten mot människor som försvarar miljö och mark, ofta gentemot stora företag. Dessa är några av många exempel.

Under åren 2014-2016 antog över 60 länder lagar som förhindrar eller förbjuder organisationer att ta emot stöd från utlandet. Många tvingas stänga ner sin verksamhet. Andra drabbas av minskat förtroende från allmänheten på grund av att de utpekas som spioner och landsförrädare. Inte minst visar copy/paste-metoden kring lagstiftning hur antidemokratiska regimer samarbetar över gränserna och tar efter varandras metoder.

De auktoritära staterna går samman i FN för att stänga ute civilsamhället från förhandlingar. I Europa enas högerextrema partier i gemensam mobilisering inför EU-valet nästa år, med hjälp av bland andra Steve Bannon, Donald Trumps förre chefsstrateg.

Sverige är inte immunt mot utvecklingen i Europa. Vi har ett växande nationalistiskt parti och vi har nazistiska organisationer som sprider rädsla, vilket blev tydligt inte minst under årets Almedalsvecka. När fler länder runt omkring oss monterar ner rättssäkerhet och demonstrationsrättigheter hotar det även våra möjligheter att leva fritt och demokratiskt.

CONCORD Sveriges kartläggning inför valet visade tydligt att de flesta partier saknar en utvecklad politik för att motverka den globala krisen för civilsamhället. Detta måste ändras. Vi har i dagarna lämnat över en rad rekommendationer till riksdagspolitiker för att stärka Sveriges röst och lyfter här några av våra förslag:

  1. Att försvara det demokratiska utrymmet är en avgörande fråga för vår samtid, inte minst för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Detta kräver politiskt ledarskap. I likhet med ansatsen om att ett feministiskt perspektiv ska genomsyra utrikespolitiken behöver stärkandet av mötes- och föreningsfriheten prioriteras i all Sveriges internationella politik.
  2. Gör svenska ambassader till ett stöd och en säker plats för utsatta organisationer. Detta får inte vara beroende av ambassadörens personliga engagemang. All personal inom utrikesförvaltningen behöver ha bättre kunskap om hoten mot civilsamhället och behovet av att skydda mötes- och föreningsfriheten.
  3. Svenska företag som är aktiva i andra länder behöver ha tydliga system för skydd av människorätts- och miljöförsvarare som påverkas av verksamheten. Regeringen bör utreda möjligheten att lagstifta om företags skyldighet att ta ansvar för sin påverkan på mänskliga rättigheter, en rekommendation som Statskontoret nyligen framförde i en granskning.
  4. Stärk EU:s globala röst för civilsamhället. Nu pågår förhandlingarna om EU:s nästa budget som bland annat bestämmer hur EU:s biståndspengar fördelas. Här behöver stöd till civilsamhället och inte minst utsatta människorätts- och miljöförsvarare prioriteras. Nästa år är det dessutom val till Europaparlamentet. Svenska politiker står inför en viktig uppgift i att försvara demokratin och civilsamhället i Europa och stärka EU:s roll för mänskliga fri- och rättigheter globalt.

När demokratin hotas av auktoritära krafter behövs ett starkt och självständigt civilsamhälle än mer. Vi svenska civilsamhällesorganisationer arbetar för att stärka och anpassa vårt eget stöd till utsatta organisationer och personer världen över. Nu behöver svenska politiker bygga en kraftfull politik som skyddar fri- och rättigheter för de som riskerar allt i kampen för det fria samhället.

  1. Ulrika Urey, kanslichef Fair Action
  2. Petra Tötterman-Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna
  3. Georg Andrén, generalsekreterare Diakonia
  4. Malin Nilsson, generalsekreterare IKFF
  5. Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen
  6. Mariann Eriksson, generalsekreterare Plan International Sverige
  7. Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
  8. Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes internationella center
  9. Anna Barkered, verksamhetsledare Latinamerikagrupperna
  10. Lena Ingelstam, internationell chef Rädda Barnen
  11. Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds- och skiljedomsföreningen
  12. Ingela Holmertz, generalsekreterare ActionAid Sverige
  13. Sofia Östmark, kanslichef Union to Union
  14. Ann Svensén, generalsekreterare IM
  15. Silvia Ernhagen, vd Hungerprojektet
  16. Anders Malmstigen, generalsekreterare Svenska missionsrådet
  17. Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty International svenska sektionen
  18. Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
  19. Martin Ängeby, generalsekreterare Silc
  20. Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet
  21. Rosaline Marbinah, ordförande LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer
  22. Göran Alfredsson, ordförande MyRight
  23. Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect och Vi-skogen
  24. Aron Wängborg, tf Generalsekreterare, KFUM Sverige
  25. Alán Ali, ordförande MÄN
  26. Anna-Karin Johansson, generalsekreterare RFSU
  27. Khalil Zeidan, ordförande Nordisk hjälp
  28. Ulrika Strand, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter
  29. Viktoria Olausson, ordförande FIAN Sverige
  30. Mikael Sundström, ordförande Jordens vänner
  31. Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
  32. Lars Arrhenius, generalsekreterare Läkarmissionen
  33. Lisbeth Petersen, tillförordnad generalsekreterare Forum Syd
  34. Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen
  35. Richard Nordström, generalsekreterare Hand in Hand
  36. Annika Schabbauer, kanslichef Operation 1325
  37. Mona Örjes, ordförande IOGT-NTO-rörelsen
  38. Julia Andén, ordförande Svalorna Latinamerika
  39. Jan Strömdahl, ordförande svenska Västsaharakommittén
  40. Frida Dunger Johnsson, verksamhetsledare Emmaus Stockholm
  41. Eliot Wieslander, Läkare i Världen
  42. Judy McCallum, Executive Director Life & Peace Institute
  43. Andreas Stefansson, generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén
  44. Sandra Ehne, förbundsordförande RFSL
  45. Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd
  46. Alice Blondel, kanslichef, Swedwatch

Debattartikeln är samordnad av CONCORD Sverige, där alla organisationer är medlemmar.

Länkar

Civicus sammanställning

Partikartläggningen inför valet 2018 ”Världen i politiken”

Rekommendationer till riksdagspolitiker ”Global politik för ett fritt och oberoende samhälle” (PDF)

Rapporten ”Tag plats! Civilsamhällets demokratiska utrymme och rätten till organisering”

Debattartikeln i Aftonbladet

Senaste nytt