fbpx

Rätten över sin kropp och sin sexualitet

Alla människor, oavsett funktionsnedsättning, har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet.

Alla har rätt att veta sina rättigheter och få korrekt information som rör sexualitet och hälsa. Många personer med funktionsnedsättning får inte tillgång till någon sexualupplysning och diskrimineras inom mödra- och hälsovård. Information finns sällan i format som är tillgängliga för döva, hörselskadade, blinda eller personer med synnedsättning. Lokaler är sällan anpassade för de med rörelsenedsättningar och rullstolsanvändare. Personer med intellektuell funktionsnedsättning utestängs ofta helt från information om kropp och sexualitet och rättigheter kopplade till det. Det är också vanligt att personer med funktionsnedsättning ses som asexuella och därför medvetet utesluts från sexualupplysning, information och stöd.

När människor inte får bestämma om sin kropp eller får den hälsovård de har rätt till ökar fattigdomen. Människor dör på grund av osäkra aborter, för att de saknar hälsovård och mödravård, preventivmedel och information eller möjlighet att påverka sitt eget liv. Alla har rätt att:

  • respekteras i sin kroppsliga integritet, sitt privatliv och själva bestämma över sin kropp och sitt privatliv.
  • själva fritt få definiera sin egen sexuella identitet, könsidentitet och könsuttryck.
  • själva bestämma om och när man vill vara sexuellt aktiv
  • välja om, när och med vem de ska gifta sig med
  • avgöra om och när man vill ha barn och hur många barn man vill ha.

Rätten att bestämma själv

Alla ska kunna skydda sig från sexuellt överförbara sjukdomar. Och kvinnor har rätt att bestämma om de vill ha barn och i sådana fall hur många barn. För det behövs information om preventivmedel och tillgång till preventivmedel. Flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar har ofta sämre tillgång till preventivmedel och säkra aborter, bland annat på grund av att de bemöts på ett diskriminerande sätt av mödravård och familjeplanering.

Det behövs god hälso- och sjukvård, med utbildad personal, så kvinnor med funktionsnedsättning får det stöd de har rätt till i samband med graviditet och förlossning. Många kvinnor med funktionsnedsättning kan och vill ha barn, men får inte behålla sina barn på grund av omgivningens okunskap och diskriminerande attityder. Tvångssterilisering av män och kvinnor med funktionsnedsättning förekommer fortfarande i många delar av världen. En studie som gjordes bland kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning i Mexiko år 2015 visade att nästan hälften hade blivit rekommenderade sterilisering av en anhörig. Nästan lika många hade dessutom blivit steriliserade, i vissa fall utan att kvinnorna förstod vad ingreppet innebar.

Onödigt svårt med mens

För många flickor som får sin första mens är mensen något som de vet mycket lite eller ingenting om och i många delar av världen ses menstruerande kvinnor som orena. Mensen skapar då onödig rädsla och oro och begränsar flickors och kvinnors vardagsliv.

Den omfattande bristen på toaletter, rent vatten och bra mensskydd gör att många flickor och kvinnor tvingas till andra mindre hygieniska alternativ som gamla redan använda mensskydd. Många flickor tvingas stanna hemma från skolan då det ofta saknas en bra toalett och rinnande vatten. Flickor med funktionsnedsättning har ofta ett särskilt behov av fungerande och privata toaletter och är ibland också i behov av assistans i samband med toalettbesök och hjälp att sköta intimhygien.

Större behov men sämre tillgång till vård

Trots att personer med funktionsnedsättning ofta har större behov av god hälsovård får de i mindre grad ta del av den vård som erbjuds den övriga befolkningen. I flera länder saknar över hälften av alla med funktionsnedsättning tillgång till vård och hindren är i många fall ännu fler för kvinnor med funktionsnedsättning.

Ett återkommande problem är att vårdinrättningar ofta inte är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning uppger fyra gånger så ofta att de behandlats illa, och tre gånger så ofta att de förnekats vård.

Personer med funktionsnedsättning, i synnerhet flickor och kvinnor med funktionsnedsättning, har i lägre utsträckning tillgång till sexualupplysning och service i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa än andra kvinnor. De förvägras rätten att ta egna genomtänkta beslut om sexuella relationer, preventivmedel och andra former av reproduktiv hälsovård. Detta är särskilt tydligt när det gäller flickor med intellektuell funktionsnedsättning. Det gör att flickor och kvinnor löper högre risk att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar liksom oönskade graviditeter.

FN lyfter fram en jämförelse mellan fem olika länder som visar att gravida kvinnor med funktionsnedsättning i högre utsträckning än andra tvingas föda utan hjälp av en professionell barnmorska. Det beror på att dessa kvinnor generellt är fattigare men också på negativa attityder gentemot dessa kvinnor inom vården.

Ökad risk för våld och övergrepp

Personer med funktionsnedsättning löper betydligt högre risk att utsättas för våld och sexuella övergrepp. Särskilt utsatta är barn, unga kvinnor de med intellektuella funktionsnedsättningar. Många i samhället ser personer med funktionsnedsättning som mindre värda och är medvetna om att de kan ha svårare att berätta och bli trodda. Det är vanligt att förövaren är någon man känner, som en lärare, granne, släkting eller partner.

Unga kvinnor och flickor med funktionsnedsättning drabbas av könsrelaterat våld tio gånger mer än unga kvinnor och flickor utan någon funktionsnedsättning. Flickor och pojkar med psykosocial eller intellektuell funktionsnedsättning löper fyra gånger högre risk att drabbas av sexuellt och könsbaserat våld än barn utan funktionsnedsättning. De löper dessutom nästan tre gånger så hög risk att utsättas för sexuellt våld. Statistiken om det våld som drabbar barn och unga personer med funktionsnedsättning är bristfällig och de verkliga siffrorna är enligt flera FN-organ troligen ännu högre.

Många med funktionsnedsättning vet inte om att andra inte får göra dem illa eller att de har rätt att bestämma över sin egen kropp. De med funktionsnedsättningar som påverkar tal och kommunikation har svårt att berätta om övergrepp och det är mycket få som får hjälp och stöd.

Sexuellt våld är en allvarlig kränkning mot mänskliga rättigheter och det är viktigt att alla som jobbar med bistånd är medvetna om den särskilda utsattheten som flickor och kvinnor med funktionsnedsättning lever i. Information, stöd och vård för de som utsatts för våld, sexuella övergrepp och kränkningar måste anpassas till personer med funktionsnedsättning och deras behov av tillgänglighet.

Kortfattat

  • Alla människor, oavsett funktionsnedsättning, har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet.
  • Personer med funktionsnedsättning får ofta inte tillgång till sexualupplysning och diskrimineras inom mödra- och hälsovård.
  • Information om sexualitet och hälsa är sällan i tillgängligt format.
  • Personer med funktionsnedsättning betraktas ibland som asexuella och utesluts därmed medvetet från sexualupplysning och stöd.
  • Bristen på rättigheter och tillgång till vård ökar fattigdomen och riskerna för osäkra aborter och bristande mödravård.
  • Alla har rätt till respekt för sin kroppsliga integritet, att definiera sin sexuella identitet, bestämma över sin sexuella aktivitet, välja partnerskap, och avgöra om och när de vill ha barn.
  • Personer med funktionsnedsättning har sämre tillgång till preventivmedel, säkra aborter, och stöd i samband med graviditet och förlossning.
  • Brist på tillgängliga toaletter, rent vatten och adekvata mensskydd begränsar flickors och kvinnors vardagsliv, särskilt för de med funktionsnedsättning.
  • Personer med funktionsnedsättning har mindre tillgång till vård och möter hinder inom hälso- och sjukvårdssystemet, vilket resulterar i diskriminering och utebliven vård.
  • Personer med funktionsnedsättning löper en högre risk att utsättas för våld och sexuella övergrepp, särskilt barn och unga kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar.

Senaste nytt