Större behov men sämre tillgång till vård

Trots att personer med funktionsnedsättning ofta har större behov av god hälsovård får de i mindre grad ta del av den vård som erbjuds den övriga befolkningen. I flera länder saknar över hälften av alla med funktionsnedsättning tillgång till vård och hindren är i många fall ännu fler för kvinnor med funktionsnedsättning.

Ett återkommande problem är att vårdinrättningar ofta inte är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning uppger fyra gånger så ofta att de behandlats illa, och tre gånger så ofta att de förnekats vård.

Personer med funktionsnedsättning, i synnerhet flickor och kvinnor med funktionsnedsättning, har i lägre utsträckning tillgång till sexualupplysning och service i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa än andra kvinnor. De förvägras rätten att ta egna genomtänkta beslut om sexuella relationer, preventivmedel och andra former av reproduktiv hälsovård. Detta är särskilt tydligt när det gäller flickor med intellektuell funktionsnedsättning. Det gör att flickor och kvinnor löper högre risk att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar liksom oönskade graviditeter.

FN lyfter fram en jämförelse mellan fem olika länder som visar att gravida kvinnor med funktionsnedsättning i högre utsträckning än andra tvingas föda utan hjälp av en professionell barnmorska. Det beror på att dessa kvinnor generellt är fattigare men också på negativa attityder gentemot dessa kvinnor inom vården.