Här kan du läsa om Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Agenda 2030 och de Globala målen, FN:s funktionsrättsstrategi och UNSCR 2475-Resolution om skydd av personer med funktionsnedsättning i väpnade konflikter.
Konventionerna om rättigheter för personer med funktionsnedsättning främjar, skyddar och säkerställer mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning.
Personer med funktionsnedsättning omfattas givetvis av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och även av andra konventioner. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller inga nya rättigheter, utan förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra.
Personer med funktionsnedsättning har historiskt setts som mottagare av välfärd, som en andra klassens medborgare och funktionsnedsättning som något som ska botas eller gömmas undan. Konventionen är en viktig milstolpe såväl i funktionshinderhistorien som i mänskliga rättighetshistorien. I och med konventionen befästs ett viktigt perspektivskifte i synen på personer med funktionsnedsättning – från att anses vara passiva mottagare av välfärd till att vara individer med rättigheter.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av FN:s generalförsamling 2006. 2021 hade 182 stater ratificerat konventionen. Det betyder att staterna förbundit sig att följa konventionen.
Agenda 2030 och de globala målen omfattar alla världens länder och gäller alla människor och alla samhällsskikt. Ett särskilt fokus ligger på att först nå de allra mest utsatta och marginaliserade människorna. Agendans ledord är ”Leave No One Behind”- Ingen ska lämnas utanför. För att Agenda 2030 och de globala målen ska uppfyllas måste alla inkluderas.
Världens länder har förbundit sig att till år 2030 arbeta för att uppnå de globala målen och en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär bland annat att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor och lösa klimatkrisen. Agendan slår fast att en hållbar utveckling bara kan ske om människor får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.
Den 25 september 2015 antog världens länder Agenda 2030 med dess 17 global mål. Det skedde efter år av diskussioner, förhandlingar och konsultationer med alltifrån det civila samhället och regeringar till näringsliv och akademi. Den internationella funktionsrättsrörelsen krävde att de globala målen skulle fokusera på en av de fattigaste och mest marginaliserade grupperna i världen – personer med funktionsnedsättning. Ett annat krav var att de globala utvecklingsmålen skulle ligga i linje med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD).
Funktionsnedsättning nämns 11 gånger i de Globala målen och sju av de 17 målen har uttalade referenser till funktionsnedsättning. De 17 globala målen har 169 delmål och 230 indikatorer. Några av de mål som specifikt tar upp personer med funktionsnedsättning är mål 4 – god utbildning, mål 8 – anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, mål 10 – minskad ojämlikhet, mål 11 – hållbara städer och samhällen och mål 17 – genomförande och partnerskap.
FN:s funktionsrättsstrategi lanserades i juni 2019 med målet att integrera rättigheter för personer med funktionsnedsättning i hela FN-systemet. Genom strategin har FN som organisation åtagit sig att genomföra och tillämpa principerna för universell utformning i alla sina strategier, policyer och program. Universell utformning handlar om ett ansvar för att ta tillvara människors upplevelser, att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Detta samtidigt som hinder för tillgänglighet ska identifieras och undanröjas. Planen är att strategin ska ge en grund för en hållbar utveckling av tillgängligheten i FN för personer med funktionsnedsättning.
Strategin är mycket viktig eftersom den uppmanar FN att bli mer inkluderande internt. Till exempel genom vilka som anställs, men också genom att föreskriva att tillgängligheten ska förbättras. Det handlar också om vilka resultat FN uppnår. Strategin föreskriver att frågan om inkludering av personer med funktionsnedsättning ska ingå inom allt arbete som bedrivs av FN.
I juni 2019 antog FN:s säkerhetsråd en resolution för att skydda och stödja personer med funktionsnedsättning som drabbas av väpnad konflikt och katastrofer. Resolutionen beskrivs som den första av sitt slag och uppmanar alla medlemsstater och väpnade grupper att skydda personer med funktionsnedsättning i konflikt- och postkonfliktsituationer och försäkra att de har tillgång till rättvisa, grundläggande service och humanitära hjälpinsatser.
Resolutionen antogs efter omfattande engagemang från civilsamhället och organisationer av personer med funktionsnedsättning, men också från olika FN-organ under ledning av FN:s högkommissariat för flyktingar (UNHCR) och FN:s barnfond (UNICEF) och FN:s medlemsländer som Polen, Elfenbenskusten, Tyskland, Kuwait och Peru.
I resolutionen uppmanas medlemsstater att samarbeta med organisationer av personer med funktionsnedsättning och att möjliggöra ett meningsfullt deltagande av personer med funktionsnedsättning i humanitära insatser liksom i konfliktförebyggande, återuppbyggande och fredsbyggande arbete.
Här kan du läsa resolutionen:
UNSCR 2475- Resolutionen om stöd i samband med konflikt och katastrof
Organisationsnummer: 802402-9376
© MyRight 2023
