Donatilla – den blinda flickan på flykt som blivit en förebild
Donatilla Kanimba inledde sitt liv med de flesta odds emot
Det är betydligt fler kvinnor än män som lever med funktionsnedsättning i låg- och medelinkomstländer. Enligt WHO lever minst 1 av 5 kvinnor i världen med en eller flera funktionsnedsättningar (samma siffra för män är 1 av 8).
En förklaring är flickors och kvinnors lägre sociala och ekonomiska status jämfört med pojkar och män i många länder. Det kan bland annat leda till att de får en mindre andel av hushållets resurser och kan därmed gå miste om vård och utbildning.
Kvinnor löper även en större risk att få en funktionsnedsättning på grund av könsbaserade orättvisor när det gäller tillgången till olika former av vård och tjänster. Flickor och kvinnor som blir sjuka får i lägre utsträckning vård jämfört med pojkar och män, i synnerhet i fattiga länder där det kan vara långt till närmaste vårdinstans. Det finns därför en risk att flickor och kvinnor drabbas av funktionsnedsättningar som skulle kunna ha förbyggts med rätt vård.
I de flesta samhällen tillhör personer med funktionsnedsättning oavsett kön de allra mest marginaliserade, och i fattiga miljöer kan detta få förödande konsekvenser.
Samtidigt är bristen på jämställdhet ett stort problem världen över.
Den systematiska könsdiskriminering som råder i många av världens länder slår därför särskilt hårt mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Den dubbla diskrimineringen kan både leda till och befästa fattigdom.
Diskrimineringen medför ett utanförskap och en utsatthet som kan påverka både dem själva, deras barn och anhöriga väldigt negativt.
Att Sverige ska inkludera ett funktionsrättsperspektiv i sin feministiska utrikespolitik.
Att fler länder i världen driver frågor framåt som rör den extra utsatta situationen för flickor och kvinnor med funktionsnedsättning.
Att kvinnor med funktionsnedsättning inkluderas och representeras när biståndsstrategier tas fram.
Att svenskt utvecklingsarbete driver arbetet med att utvecklas nationella statistikmyndigheter med syfte att förbättra statistik kring personer med funktionsnedsättning, och i synnerhet kvinnor med funktionsnedsättning.
Att fler kvinnor med funktionsnedsättning ska ingå i den internationella kommittén som bevakar implementeringen av CRPD.
I de partnerskapsprojekt som vi och våra medlemsorganisationer bedriver ges möjlighet till erfarenhetsutbyte och det skapas medvetenhet om hur det är att leva med funktionsnedsättning som kvinna.
Genom att synliggöra kvinnor med funktionsnedsättning, och kvinnor som anhöriga till en person med funktionsnedsättning, bidrar projekten till en positiv samhällsutveckling och utgör samtidigt en möjlighet för individerna att få egenmakt.
I utvecklingssamarbetet är det viktigt att analysera hur den rådande situationen påverkar män och kvinnor olika, hur den upplevs av män respektive kvinnor och vilka åtgärder som krävs för att tillgodose både mäns och kvinnors behov. När kvinnornas perspektiv synliggörs leder det ofta till att kvinnor blir mer aktiva i till exempel lokala organisationer. Det kan i sin tur bidra till kunskap och erfarenheter som gör att kvinnorna vågar delta och engagera sig mer även i andra delar av samhällslivet.
Att arbeta på sätt som främjar jämställdhet kan innebära att främja kvinnors deltagande och stärka kvinnors ställning i organisationen, men det kan också innebära det motsatta. I vissa organisationer kan det till exempel handla om att ha riktade aktiviteter för att engagera fler pappor och få dem att acceptera och bry sig om sina barn med funktionsnedsättning.
Donatilla Kanimba inledde sitt liv med de flesta odds emot
När Hidaya Alawi var 20 år gammal och födde sitt
Kanchana Pradeepa de Silva är ordförande för Sri Lanka Foundation for the Rehabilitation of the Disabled, SLFRD. Hon kämpar särskilt för att nå ut till flickor och kvinnor med funktionsnedsättning, som i många fall lever isolerade från det övriga samhället.
Organisationsnummer: 802402-9376
© MyRight 2023
