När en förödande översvämning svepte genom norra Nepal förlorade Subhadra Pant och Bharat Prasad Dahal sina hus och sin försörjning. Båda lever med funktionsnedsättning och deras berättelser visar hur katastrofer kan slå särskilt hårt mot människor som redan möter hinder i samhället. Nu kräver nepalesiska funktionsrättsorganisationer att personer med funktionsnedsättning får en självklar plats i landets krisberedskap och katastrofinsatser.
Den 26 augusti 2026 drabbades norra Nepal av en kraftig översvämning. Enorma mängder vatten, lera och sten svepte fram längs floderna Bhotekoshi och Trishuli. Bostäder förstördes, vägar spolades bort och hela samhällen drabbades.
I distriktet Nuwakot bor Subhadra Pant och Bharat Prasad Dahal. Deras berättelser visar hur bristande tillgänglighet kan förvärra konsekvenserna av en naturkatastrof.
Subhadra förlorade sin försörjning
Subhadra Pant är döv och bor i Nuwakot. När översvämningen inträffade befann hon sig i Kathmandu med sin man. De hade planerat att återvända hem, men en släkting varnade för att resan var för farlig. Först när Subhadra såg nyheterna på tv förstod hon omfattningen av katastrofen.
– Jag blev väldigt orolig, rädd och ledsen. Jag kunde inte åka tillbaka eftersom jag inte visste vad som hade hänt, berättar hon.
Först den 3 september kunde hon återvända till Nuwakot. Där möttes hon av en förödande syn.
Huset som hon och hennes man hyrde ut hade svepts bort av vattenmassorna. Hyresintäkterna var en viktig del av deras försörjning. Nu stod de utan både huset och inkomsten.
– Jag kan visa var mitt hus stod. Titta här, berättar Subhadra och pekar mot det förstörda området.
– Jag är väldigt ledsen. Vi hyrde ut huset och det var så vi försörjde oss. Nu är både min man och jag arbetslösa.
Katastrofen har också drabbat människor i hennes närhet.
– Två av mina döva vänner sveptes bort och dog i översvämningen, berättar hon.
När kommunikationen inte fungerar
För Subhadra innebär dövheten ytterligare utmaningar i en redan svår situation.
I de drabbade områdena saknas ofta tillgång till teckenspråkstolkar och tillgänglig information. Döva personer kan behöva kommunicera med hörande genom att skriva meddelanden eller använda enkla tecken.
– Vi måste kommunicera med hörande genom att skriva, och det tar tid. Att skicka meddelanden går också långsamt, berättar Subhadra.
Efter översvämningen har dessutom elavbrott och problem med mobilnäten gjort det svårt att hålla kontakt med familj och vänner.
– Det är svårt att ringa våra familjemedlemmar. När telefonerna får slut på batteri kan vi inte heller ta emot samtal.
Bharat bars i säkerhet när vattnet steg
För Bharat Prasad Dahal, som har en synnedsättning, blev översvämningen en kamp för livet.
Han befann sig hemma i Devighat tillsammans med sin familj när vattenmassorna började stiga.
– Vi satt och åt när översvämningen kom. Vi hade varit med om mindre översvämningar tidigare, men kunde aldrig föreställa oss något så omfattande, berättar Bharat.
När polisen varnade för faran försökte han hjälpa sin mamma att ta sig därifrån. Men vattnet steg snabbt och nådde snart upp till knäna.
Med sin synnedsättning hade Bharat svårt att orientera sig och ta sig fram.
– Jag kunde inte springa eller se ordentligt. Grannar och andra människor lyfte upp mig och bar mig till en högre plats. Det räddade mitt liv.
Familjens hus och tillhörigheter sveptes bort. Även deras lilla butik, som låg nära ett tempel, förstördes.
Butiken var familjens enda inkomstkälla.
En osäker framtid utan hem och inkomst
Efter katastrofen fick Bharat och hans familj tillfälligt mat och tak över huvudet på ett evakueringscenter. Men när de senare flyttade till ett hyrt boende blev den ekonomiska situationen allt svårare.
– Vi oroar oss för hur vi ska kunna betala både mat och hyra, berättar han.
Bharat har två små barn att ta hand om. Utan bostad eller försörjning är det svårt att se hur familjen ska kunna bygga upp sitt liv igen.
Han beskriver också hur personer med funktionsnedsättning riskerar att förbises när hjälpinsatserna fördelas.
– Vi har upprepade gånger bett om hjälp, men organisationerna som delar ut stöd har till stor del förbisett de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning.
Personer med funktionsnedsättning osynliga i räddningssystemen
Subhadras och Bharats erfarenheter är långt ifrån unika.
National Federation of the Disabled – Nepal (NFDN), en nationell paraplyorganisation för personer med funktionsnedsättning, har granskat hur landets myndigheter hanterat katastrofen.
I ett uttalande från september konstaterar organisationen att det finns stora brister i hur personer med funktionsnedsättning identifieras och inkluderas i räddningsarbetet.
Nepals regering har upprättat ett digitalt system där människor kan anmäla saknade personer och begära hjälp. Men enligt NFDN granskning saknas tydliga uppgifter om huruvida den som behöver hjälp har en funktionsnedsättning eller behöver särskilt stöd.
Det innebär att räddningspersonal riskerar att sakna avgörande information. En person med synnedsättning kan behöva hjälp att hitta en säker evakueringsväg, medan en döv person kan missa varningar som enbart förmedlas genom ljud.
NFDN kräver därför att information om funktionsnedsättning och individuella stödbehov ska finnas med i myndigheternas system för räddning, evakuering och katastrofhjälp.
Organisationen betonar också att tillgänglighet måste vara en självklar del av hela katastrofinsatsen, från tidiga varningar till tillfälliga boenden och återuppbyggnad.
Ingen ska lämnas utanför vid en katastrof
Nepalesiska funktionsrättsorganisationer kräver att personer med funktionsnedsättning inkluderas i landets krisberedskap och katastrofinsatser. Det handlar bland annat om tillgängliga varningssystem, evakueringsstöd och anpassade tillfälliga boenden. Personer med funktionsnedsättning måste också själva få vara med och påverka insatserna.
MyRights partnerorganisation National Federation of the Deaf Nepal (NDFN) är en av organisationerna som arbetar på plats. De har kartlagt situationen för döva och dövblinda i de drabbade områdena, delat ut förnödenheter och arbetat för att förbättra tillgången till information och stöd.
Subhadras och Bharats berättelser visar hur avgörande tillgänglighet är när katastrofen slår till. MyRight arbetar tillsammans med funktionsrättsorganisationer världen över för att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.
Ingen ska lämnas utan information, skydd eller hjälp på grund av sin funktionsnedsättning.
